Videon är inte längre tillgänglig
När Andreas Johansson fyllde 30 ringde han till sina föräldrar och grät. Han kunde inte längre bo i lägenhet, nu ville han förverkliga sin livslånga dröm om att bo på landet, kunde de hjälpa honom?– Det var pappa som kom på att vi kunde kolla med brorsan om det var ok att jag tog över hans stugprojekt i Mjöfjärden och när pappa hjälpte mig med extra mark runtomkring var saken avgjord. För att kunna ha en ekologiskt hållbar livsstil på landet behöver man skog och mark. Nu är jag helt självförsörjande på ved till uppvärmningen exempelvis.
Så lite lån som möjligt
Andreas flyttade in i sommarhuset som bara bestod av taket och de ytterväggar hans bror rest i början av 90-talet.
Nu fick Andreas fria händer att forma sitt boende och hans vision hade tre ledord: återvinning, Villa villekullafeeling och spiraltrappa! Eftersom renoveringen utgick ifrån att Andreas vill ha så lite lån som möjligt så bodde han minst sagt spartanskt under de första åren, då han inte ens hade vatten och avlopp i huset.
– Det funkade fint, jag vande mig, tills den där morgonen då husvagnstoan exploderade när jag satte mig på den. Jag hade bajs uppåt väggarna och tvingades ut i havsviken för att tvätta mig i iskallt vatten. Detta hände i november och det är nog enda gången jag känt att det är dags att flytta tillbaks till stan, haha ...
Historierna och strapatserna från byggåren är många och när Andreas färdigställt sitt nästa projekt, ett jätteorangeri, har han tänk sätta sig och skriva ner sin byggberättelse för att inte glömma allt ... Installationen av vedpannan då Andreas dramatiskt blev koloxidförgiftad och därefter sjukskriven i ett halvår är en historia i sig, strapatserna kring flytten av ett militärförråd från Kalix till Mjöfjärden är en annan.
Hjälp av släkten
Andreas är killen som inte räds ens de "omöjliga" projekten och han gör allt arbete själv, fast gärna med lite hjälp av släkten.
Det där med att flytta hus har dessutom blivit lite av hans grej, efter militärförrådsflytten som krävde såväl avsågade vägskyltar som speciallösningar med plank för att bygga upp vägar, kändes nästa husflytt som ett litet projekt:
– Bostadshuset stod på plintar och det kändes som att huset rörde på sig, därför gjöt vi en platta en huslängd närmare vattnet och sen flyttade vi huset upp på plattan, säger Andreas, som nu planerar för en tredje husflytt.
– Japp, i sommar flyttar vi förrådsbyggnaden lite högre upp på gården.
Köksfläkt av plåtvagn
Andreas hem som han sen några år delar med bonusdottern Elin, två hundar och två katter, har en personlig stil som är helt och hållet uppbyggd av grejer som Andreas fyndat på olika ställen – ”jag är en talangfull skrotsamlare”.
Så gott som ALLT är återvunnet material. Coola plåtdörrar som leder in till toan har tidigare suttit i en konsumbutiks kylrum, köksfläkten har Andreas byggt av lika delar bastulav från brandstationen och en plåtvagn för sjukhusmat.
Pyssel väntar i verkstan
Spiraltrappan köpte han för en lagom peng på en återvinningsstation i Stockholm, vackra spegelpardörrar som smyckar hans hus har tidigare suttit i prostgården i Luleå. Det enorma orangeriet som är under uppbyggnad består till stora delar av gamla fönster från stadshuset i Luleå, och så där fortsätter det ...
Han har en hel del att dokumentera i sin byggdagbok framöver. Och mer blir det eftersom han ständigt har tusen idéer, som bonusdottern Elin mer än gärna hakar på. Båda är lika konstnärligt och händigt lagda och vintern är deras pysselhögsäsong.
Då drar de på värmen i jätteverkstaden där vägghyllorna är fulla av måleri- och snickerimateriel. n