57 dagar som förändrade Sverige

Det var tidig morgon tisdagen den 9 december 1969 när gruvarbetare i Leveäniemigruvan bestämde sit för att sittstrejka. Det blev startskottet för den stora gruvstrejken.

Foto:

Norrbottens län2009-12-09 06:00
Strejken var inget man hade planerat, men snart följde avdelning efter avdelning i gruvorna i Svappavaara, Kiruna och Malmberget efter. Den tändande gnistan var ett dåligt löneavtal. Men relationen mellan gruvarbetarna och LKAB var sedan länge ansträngd på grund av missnöjet med arbetsmiljön, rationaliseringar och ett ackordsystem som innebar stress och ökad kontroll av arbetarna. Redan från början krävde arbetarna att förhandlingar skulle inledas innan man återgick i arbete. Förhandlingarna skulle också skötas gemensamt av Svappavaara, Kiruna och Malmberget. Därför utsågs en 21-mannakommitté med medlemmar från orterna. Facket motarbetade
Men gruvarbetarna stred inte bara mot LKAB, utan också mot facket som man ansåg ofta stod på bolagets sida. Socialdemokraterna, LO och Gruvarbetareförbundet såg strejken som ett hot och gjorde allt för att få slut på den, men arbetarna trotsade splittringsförsöken och stod fast vid kraven. För att försöka nå enighet utvidgades 21-mannakommittén med sex fackliga representanter. I slutet på december 1969 var 27-mannakommittén ett faktum. Slut efter 57 dagar
Samtal med LKAB inleddes och i slutet på januari utlyste kommittén en sluten omröstning. Frågan var om man skulle acceptera det uppnådda resultatet eller fortsätta strejka. Trots att en knapp majoritet var för fortsatt strejk beslutade kommittén, med en rösts övervikt, att rekommendera återgång till arbetet dagen efter. Endast en handfull arbetare återgick till arbetet, men strejkfronten hade börjat luckras upp och för att undvika splittring beslutades om en återgång till arbetet den 4 februari. 4.800 gruvarbetare hade avslutat den 57 dagar långa strejken. Gruvarbetarna krävde bland annat månadslön och höjd lön. Man ville ha bort UMS, ett system där varje arbetsmoment mättes av tidsstudiemän, liksom de 31 ledarteser som låg bakom LKAB:s auktoritära chefskultur. Andra krav var att LKAB:s kontor skulle ligga i Malmfälten och att bolaget skulle lämna SAF, svenska arbetsgivareföreningen. Lämnade SAF
Gruvarbetarna fick bland annat igenom kravet på månadslön. UMS togs bort och LKAB lämnade SAF. Gruvstrejken blev också startskottet för en massiv strejkrörelse i hela landet, vilket resulterade i 1970-talets arbetsrättslagstiftning med bland annat MBL, medbestämmandelagen och LAS, lagen om anställningsskydd.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!