17 års kamp mot cancer

- Det finns ingen som går obemärkt igenom en cancersjukdom. Någonstans under förloppet kommer krisen, säger Birgitta Lauri, överläkare på hematologen vid Sunderby Sjukhus.

Norrbottens län2006-05-22 06:00
Birgitta Lauri har 17 års erfarenhet av att jobba med cancer­patienter och är specialiserad på blodcancersjukdomar. Hon har träffat många patienter och anhöriga under sitt yrkesliv.
- Trots att många kanske inte tror det, är det är positivt att jobba med behandling av cancerpatienter. Det finns alltid något man kan göra, säger hon.
Också när man når vägs ände och behandlingar inte längre biter på sjukdomen finns det hjälp att ge för att förbättra livskvaliteten. Trots allvarliga sjukdomsdiagnoser går det i dag att bota många. Vissa tillstånd är dock kroniska och går inte att bota, men väl att behandla. Genom god omvårdnad och skydd mot infektioner kan många patienter leva ett bra liv trots en kronisk blodcancersjukdom.
- De akuta leukemierna är speciella, säger Birgitta Lauri.

Svårast med unga människor
Hon minns speciellt en patient som kom in en morgonen, remitterad av sin distriktsläkare som upptäckt en förändring i blodbilden. Samma eftermiddag konstaterades att patienten fått leukemi och dagen därpå skickades patienten till Umeå för att påbörja behandlingen.
- Patienten var chockad och sa: "När jag kom in på morgonen trodde jag att jag hade blodbrist och så får jag veta att jag är livshotande sjuk", säger Birgitta Lauri och tystnar.
Att ge cancerbesked till en människa är alltid svårt. Svårast är det med unga människor tycker hon.
- Men oavsett ålder vill man alltid leva lite till, få se barnen eller barnbarnen växa upp, säger hon.
Birgitta Lauri förbereder sig väl inför ett sjukdomsbesked till en patient. Hon vill kunna svara på alla frågor och ge besked om vilken behandling som ska sättas in.
- Jag vill vara ärlig men samtidigt ge patienten det hopp som finns att ge, säger hon allvarligt.
Ofta har patienten hunnit få en viss mental förberedelse under utredningstiden men alla hoppas in i det sista att det inte ska vara cancer. Vid beskedet är det vanligt att patienter inte klarar av att ta till sig information. De blir helt blockerade. Därför försöker hon alltid boka in en ny tid några dagar senare.
- Det är bra om patienten har en anhörig eller vän med sig. De hjälper till att ställa frågor och lyssna, säger hon.
I dag behandlas alla typer av blod­cancer på Sunderby sjukhus. Det är bara strålning och benmärgstransplantationer som fortfarande görs i Umeå. Medicinerna har utvecklats mycket under Birgitta Lauris år som läkare.
- Nu finns det skräddarsydda behandlingar för olika sjukdomar och för olika patienter.
Cellgifterna, eller cytostatikan som är den rätta beteckningen, har blivit mer avancerade och för vissa sjukdomar finns helt nya typer av mediciner som bara angriper de sjuka cellerna.

Erbjuder alltid samtal
Annars kan biverkningarna av cellgifterna vara besvärliga och ge låga blodvärden med ökad infektionskänslighet och trötthet som följd. Slemhinnor och andra snabbproducerande celler som hud, naglar och hår tar styrk.
- Mot illamående finns det väldigt effektiva läkemedel i dag, säger Birgitta Lauri och minns den tid då patienterna kunde börja må illa bara de tänkte på sjukhus och behandling.
När Birgitta Lauri läste till läkare innehöll utbildningen inte mycket om det psykologiska bemötandet av patienter.
- Samtalsmetodiken har jag lärt mig själv under alla år jag jobbat. Någon kurs har jag gått och vi pratar mycket om det i arbetsgruppen, säger hon.
Patienter och anhöriga erbjuds alltid samtal hos en kurator men det är långt ifrån alla som vill ha den hjälpen. Det finns mycket i det psykosociala omhändertagandet som kunde förbättras menar hon. Speciellt gäller det situationen för de anhöriga.
På vissa håll i landet har man kommit längre när det gäller att stötta patienten i "livet efter cancern". Inom vissa landsting inbjuds anhöriga och färdigbehandlade patienter till temakvällar och på andra håll ordnas samtal i grupper. I Norrbotten genomfördes ett projekt i början av 1990-talet då läkare, sjukgymnast, dietist och kurator gav information och stöd till färdigbehandlade cancerpatienter under en femdagarsvistelse i Sandträsk. Men på grund av resursbrist och kanske också ork och kraft hos personalen, har ingen liknande verksamhet genomförts efter det.
- Det här är en del av vården som behöver utvecklas. Ofta kommer reaktionen väldigt sent, när behandlingen är avslutad och patienten kommit hem, säger Birgitta Lauri.
- Det finns ingen som går obemärkt igenom sådana här livskriser. Patienten ska inte behöva stå där utan stöd efter en lång och tuff behandling och tänka "Jaha, och nu då?"
<P>Läs mer:<BR><A href="http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?ArticleID=1192704&amp;CategoryID=2764&amp;ArticleOutputTemplateID=125&amp;ArticleStateID=2&amp;ParentID="><STRONG>Stödet uteblev efter </STRONG></A><STRONG>beskedet</STRONG><BR><BR><A href="http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?CategoryID=2764&amp;ArticleID=1192705&amp;ArticleOutputTemplateID=125&amp;ArticleStateID=2"><STRONG>En stor sorg att förlora sitt friska jag</STRONG></A></P>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!