1936 firade Norrbottens-Kuriren 75-årsjubileum. För "att på ett värdigt sätt kunna fira", som direktören Rudolf Isakson uttryckte det, moderniserades huset på Stationsgatan 36 och en ny supermodern tryckpress installerades.
Den 12 november 1936, strax innan tryckpressen kom på plats, sänkte tidningsledningen ner ett dokumentskrin fyllt med aktualiteter från vardagen i Kuriren-huset i källarens golv. 73 år senare öppnades skrinet i Norrbottens-Kurirens nya lokaler i Mediehuset på Robertviksgatan.
Från en fonogramrulle talar några av de anställda till oss genom tiden. På redaktionen arbetade fyra journalister, samt chefredaktören Hugo Lindgren, alla män. En av dem heter Vilhelm Lindgren, Ville kallad, bror till Hugo och far till Gunnar Lindgren som senare skulle komma att bli en av Kurirens profiler under en lång yrkeskarriär.
24 år gammal hade Ville Lindgren anställts på Norrbottens-Kuriren 1924 och på fonogramrullen presenterar han sig som den på redaktionen som speciellt ägnar sig åt idrottsrörelsen, den rörelse som under 1900-talet "brett sig över världen som en farsot, en av dåtidens största rörelser" som han uttrycker sig med tydlig riktning framåt i tiden.
Första skidtävlingen
Blotta tanken på att springa sig svettig utan synbar anledning eller att ränna miltals på skidor i ospårad terräng var snudd på omöjlig i en tid när begrepp som "fritid" knappast existerade. Det första moderna olympiska spelet hade arrangerats i Aten 1896 och samma år kunde Norrbottens-Kuriren visa upp de sex pristagarna i det som sades vara den första skidtävlingen i Sverige över 95 kilometer i sitt julnummer. Egentligen skulle tävlingen ha gått mellan Gävle och Falun, men snöbristen gjorde att loppet flyttades till Luleå. Vann gjorde Erik Jacobsson från Kvikkjokk. Trea kom en riktig skidlegend, Janne Nordlund från Jokkmokk som om några år skulle komma att bli länets första svenska mästare på skidor över 60 kilometer.
Men oavsett vad som står i tidningen ägde det allra första riktigt långa skidloppet rum i Jokkmokkstrakterna 1884. Tävlingen initierades av professorn och forskningsresanden Adolf Erik Nordenskiöld och kallades därför Nordenskiöldsloppet.
Året innan hade han deltagit i en expedition till Grönland och haft god hjälp av Jokkmokkssamerna Lars Tuorda och Anders Rassa. I ett läge när Nordenskiöld bedömde framkomligheten svår och bestämde sig för att vända sände han Tuorda och Rassa att rekognoscera reträttvägen. De båda gav sig iväg tidigt på morgonen den 22 juli och när de återvände den 24 juli hade de varit borta i 57 timmar. När de kom tillbaka bedömde de vana skidåkarna att de tillryggalagt mellan 21 till 23 mil.
Uppgiften fick många att skaka på huvudet och för att undanröja tvivlet initierade Nordenskiöld det första riktigt stora mandomsprovet i svensk idrott på en bana som löpte mellan Purkijaur via Kvikkjokk och åter och mätte 220 kilometer. Lars Tuorda vann på imponerande 21 timmar och 22 minuter och bevisade därmed att han och Anders Rassa faktiskt åkt de många milen däruppe på Grönlandsisarna, något som bland annat belönades med medalj av kungen.
"Idrottens idrott"
Skidlöpning skulle mycket länge komma att kallas "idrottens idrott" och tidigt slöt sig människor samman i skidföreningar. Piteå Skidklubb bildades 1875, Jokkmokks SK 1893 och de skulle snart följas av fler. Redan 1884 bildades Luleå Segelsällskap och kring sekelskiftet både fotbolls- och friidrottsföreningar.
1908 togs ännu ett viktigt steg i idrottens framtidsbygge. Då bildade ett gäng framsynta idrottsledare från skiftande idrotter Norrbottens idrottsförbund under ett möte i Haparanda. Mottot gick inte att ta miste på: "Idrott till varje ort och samhällsmedlem i Norrbotten."
- När idrotten kom till byn fanns redan Norrbottens-Kuriren där, säger tidigare sportchefen Torsten Wiklund.
Han om någon borde veta. Förutom sin långa tidningskarriär har han tecknat länets idrottshistoria i Norrbottens Idrottsförbunds jubileumsskrift 2008, men också i böcker som En hundraårig idrottshistoria (om IFK Luleå, 2000) och 25 år med Luleå Hockey.
Blygsam start
Den moderna tidning som vi känner den i dag växte fram under mellankrigstiden. Olika områden fick under den här tiden sina särskilda avdelningar och till exempelhittade de tecknade serierna till dagstidningarna från de särskilda skämttidningar de hittills huserat i.
De första sportsidorna växte fram under 1920-talet. I Norrbottens-Kuriren först i blygsam form genom att sportmaterialet - resultat och korta referat - samlades under den gemensamma rubriken "Idrott och skytte" för att successivt få utökat spaltutrymme.
Mätt i spaltcentimeter finns det för de svenska tidningarna generellt inget material under 1900-talet som växt i samma utsträckning.
I del III av uppslagsverket Den svenska pressens historia finns en tabell som talar sitt tydliga språk när det gäller sportjournalistikens tillväxt i Norrbottens-Kuriren.
Wiklund tågar in
Från att ha varit knappt mätbar i mitten av 1920-talet pekar kurvan i princip rakt uppåt så långt tabellen sträcker sig (till 1995).
Torsten Wiklund växte upp i Kiruna, stadsdelen hette Östermalm, men kallades allmänt för Soppero.
- Det var en fin idrottsmiljö, vi spelade handboll och fotboll, men också en massa annat.
För honom blev fotbollen huvudsporten i föreningar som Kiruna AIF och Kebnekaise, som på den tiden spelade i division tre.
På KPU, Kiruna Praktiska Ungdomsskola - en skolform som etablerats av självaste Hjalmar Lundbohm - utbildade Torsten Wiklund sig till elektriker, men på fritiden extraknäckte han som sportreporter.
- Jag tjänade stora pengar, jag kunde gå på bions båda föreställningar om jag hade lust, skojar Torsten Wiklund som en dag tvingades välja tidning.
Åke Bark, legendarisk Kuriren-medarbetare i Kiruna, drog längsta strået och när dåvarande sportchefen Cross Hägglund ringde och erbjöd en provanställning tackade Torsten Wiklund ja, packade ner sina målvaktshandskar i sporttrunken och flyttade till Luleå 1964. Förutom jobbet på Norrbottens-Kurirens sportredaktion var han också målvakt i IFK Luleå 1965 - 1968 för att senare avsluta karriären i Notviken.
- På den tiden var det ganska vanligt att sportjournalister också själva var engagerade i idrottsrörelsen på något sätt. Ofta var det den vägen man rekryterade folk, säger Torsten Wiklund som blev den första sportjournalisten på Norrbottens-Kuriren som inte skrev under signatur.
Själv hade han ersatt Gunnar "Marino" Nilsson och arbetskamraterna hette bland annat Jan "Janke" Juhlin och Nils "Nicke" Åberg.
Intressant 1970-tal
Förutom att journalistyrket gick mot en ökad professionalisering började också journalister framträda med egna namn och därmed bli synligare för läsarna.
Även om sportjournalistiken i Norrbottens-Kuriren precis som i många andra svenska dagstidningar var på ständig tillväxt ända sedan 1920-talet är åren sedan 1975 värda att titta närmare på. Då ökade sportmaterialet i Norrbottens-Kuriren från 1.000 dagliga spalt-centimeter till 1.700.
- 1970-talet var mycket positivt för Norrbottens del. Det var det årtionde då länet på allvar tog sig in i de verkligt stora sporterna. IFK Luleå gick upp i Allsvenskan, Sven-Åke Lundbäck vann OS och 1977 föddes Luleå Hockey, eller Groko Hockey som de hette först.