Den låga januariinflationen kom som en kalldusch för Riksbanken. Sannolikheten för en framtida räntesänkning ökar med det utfallet. Något som oroar Nordeas chefsekonom Annika Winsth då hon anser att riskerna med negativ ränta är större än vinsterna med sänkt ränta i närtid.
– Riksbankens mål för inflationen mäts i KPIF-inflation. Det finns dock många olika sätt att mäta inflationen på och om man rensar KPIF-inflationen från energipriser, vilket det kan finnas skäl till då de i sin tur är volatila och bestäms på världsmarknaden, så har inflationen snarare legat runt 1,5 procent de senaste åren och inte runt 2 procent som är Riksbankens mål, säger Annika Winsth och fortsätter:
– Problemet är att det nu slår tillbaka då energipriserna på grund av bland annat varmt väder är mycket låga. Det finns en risk att energipriserna blir så låga framöver att KPIF-inflation snarare ligger runt 1 procent än 2 framöver. Förtroendet för Riksbankens politik naggas i kanten och det finns en risk att trycket ökar på Riksbanken att sänka räntan.
Annika Winsth är kritisk när det kommer till Riksbankens timing gällande den senaste höjningen av reporäntan. Hon menar att beslutet fattades alldeles för sent.
– Riksbanken har missat en hel konjunkturcykel. Vi har varit kritiska till minusränta länge och det är inte mycket som är vunnet med den politik Riksbanken har fört. Vi kan inte backa bandet, men min bedömning är fortsatt att riskerna med minusränta i nuläget i Sverige är större än möjligheterna, menar Annika Winsth och syftar på hushållens skuldsättning som ökat snabbt.
Hur ser du på den nollränta som vi har just nu?– Det är bra att vi inte längre har minusränta. Det är också bra att det förs en global diskussion om vad extremt låga räntor gör med ekonomin på lång sikt, vilka risker det kan tänkas bygga upp. Vi alla fattar mindre kloka investeringsbeslut när vi i princip får betalt för att låna, vilket till exempel kommuner kan få i dag. Risken är vi bygger bubblor som briserar längre fram.
Vilka slags konsekvenser kan det innebära?– Ett problem är att ge kommande pensionärer en god pension till rimlig risk då avkastningen blir lägre i en lågräntemiljö. Ett annat är bostadsmarknaden där den snabba prisutvecklingen skapar risker. Historien visar att det tar runt tio år att komma tillbaka till ruta ett när en bostadsbubbla spruckit. Det är ett väldigt högt pris att betala.
Men vi har nyligen haft en sättning på den svenska bostadsmarknaden.– Ja, men en mycket mild sådan och vi är redan tillbaka på 2017 års toppnivåer. Min bedömning är, att även om Finansinspektionen är nöjd för tillfället, håller den ett öga på utvecklingen och kan mycket väl komma tillbaka och vidta ytterligare åtgärder om skulderna börjar öka snabbare igen.
Sett till konjunkturläget är Annika Winsth något mer optimistisk. Men hon ger samtidigt ett varningsfinger vad gäller coronaviruset.
– Historiskt har epidemier av det här slaget gett ett hack i tillväxtkurvan. Mycket av produktionsförlusterna tas tillbaka när det är över. Det är vår bedömning nu, men finansmarknaderna följer utvecklingen av smittade och döda inte minst utanför Kina noga. Sedan ska man komma ihåg att Kina är dubbelt så stort i dag som om man jämför med 2003 då fågelinfluensan bröt ut. Ekonomiskt är Kina världsledande idag om man ser till köpkraftskorrigerad tillväxt. De globala världskedjorna är mycket mer omfattande idag. Ett bra exempel är en Volvo som sätts ihop i Göteborg. Stålet kan komma från denna region, men mycket annat kommer utifrån och från stora delar av världen. Det betyder att produktion i Sverige kan komma att påverkas när produktion i exempelvis Kina ligger nere. Än så länge hör jag inte att svenska bolag har tomt på lagerhyllorna, men de är bekymrade, säger Annika Winsth.