Länsstyrelsen har i samarbete med Lunds universitet jämfört fågelinventeringsresultat under åren 1998 till 2020. Syftet är att se hur det går för fåglarna i Norrbotten. Rapporten används även som en indikator för att följa miljön i länet.
– Genom att titta på de fågelarter som är typiska för respektive miljö får vi en uppfattning om hur bra eller dåligt det ligger till med våra uppsatta miljömål för olika naturmiljöer, säger Susanne Backe, ansvarig för fågelövervakningen på länsstyrelsens miljöanalysenhet.
Rapporten visar att vissa fåglar ökar i antal, fåglar som exempelvis sångsvan, trana, fjällripa och enkelbeckasin.
– Då jag började för länge sedan var sångsvan en av de sällsyntaste fåglar man kunde se. Jag tror det fanns 20–30 par i norra Lappland. Nu kan man se 400 ute i Alvik, säger Ulf Öhman, ordförande i Norrbottens ornitologiska förening.
Mer oroande är att vissa arter halverats i antal individer. Det handlar om ladusvala, gulsparv, ängspiplärka, ortolansparv och pilfink, så kallade odlingslandskapsfåglar.
I rapporten slås fast att ortolansparven snart kan vara utgången som häckande fågel i Sverige. En stor förklaring är att fågeln jagats, och jagas, i Frankrike där den anses vara en delikatess. Fågeln dränks i armagnac, tillreds i ugn och äts sedan hel.
Ulf Öhman, ordförande i Norrbottens ornitologiska förening, ser flera förklaringar till att fåglarna i odlingslandskapet minskar men en övertrumfar alla andra.
– Miljön är grundboven. Det påverkar insekter och fåglarnas ankomsttider. Det påverkar deras beteende, säger Ulf Öhman.
– Boomen av insekter kommer tidigare och vissa arter har inte anpassat sig. Förut hade de ungar när boomen av insekter kom men en del har inte lärt sig det där ännu, säger Ulf Öhman som tror att dessa fågelarter kommer anpassa sig efter hand.
Enligt rapporten har även fjällbjörkskogens fåglar minskat i antal om man jämför med antalet 17 år tillbaka i tiden.
– Vi hör inte längre lika många sjungande lövsångare, rödstjärtar och rödvingetrastar i denna miljö, säger Susanne Backe.
Här har dock antalet börjat antalet vända uppåt igen.
I miljöer som våtmarker, vattendrag och sjöar, skogar och uppe på kalfjället är det inga större förändringar i antalet individer hos de fågelarter som häckar i dessa miljöer.