Drygt 100 patienter genomförde en viktoperation på Sunderby sjukhus förra året. Nu kan Norrbottens Media berätta om hur sjukhuset inte lever upp till uppföljningen av patienterna. Landets sjukhus som erbjuder viktoperationer så som exempelvis gastric bypass och gastric sleeve, har förbundit sig att följa vissa riktlinjer. Efter en viktoperation ska patienten följas upp efter sex veckor, ett år, två år, fem år och tio år. Uppföljningen ska ske på kliniken.
Enligt en rapport sammanställd av Scandinavian obesity surgery registry (Soreg) från 2016, följdes endast hälften av patienterna upp på Sunderby sjukhus efter fem år. Och endast 64 procent följdes upp efter två år. Anledningen är att ingen patient kallas när ett år gått sedan operationen. Uppföljningar behövs eftersom att en del sjukdomar kan uppkomma flera år efter operationen. Även det psykiska måendet kan försämras eller bli lika dåligt som det var innan operation.
Malin Suikki Inehag från Luleå gjorde en gastric bypass för tio år sedan. Hon anser att det är problematiskt att sjukvården inte kallar viktopererade.
– Det är beklämmande, det är en livsomvälvande operation och man behöver allt stöd man kan få.
Hon själv har gått upp mer än hon önskat efter operationen och säger att det är vanligt att det sker.
Hade det kunnat avhjälpas med bättre uppföljning?– Delvis. I dag finns det inget personligt i uppföljningen. Man gör operationen, och efter ett år lämnas allt ansvar på individen.
Hon menar att kontinuerliga möten med dietist kanske skulle kunna hjälpa. Hon lyfter även att vissa hälsoproblem inte märks i första taget, så som kalciumbrist. Malin Suikki Inehag understryker ändå att hon trots dålig uppföljning är nöjd över beslutet att opereras.
Ett år efter en viktoperation remitteras patienten till vårdcentralen och där är det upp till den enskilde att komma ihåg att boka tid. Under fyra år kvarstår samarbetet mellan kirurgmottagningen och vårdcentralen, men sedan "släpps" patienten till närsjukvården. Region Norrbotten är inte ensam om att remittera patienterna till vårdcentral, men Johan Ottosson, registerhållare på Soreg och överläkare, säger att det är problematiskt.
– Jag tror att man på kirurgkliniken kan problemet bättre, efter ett år är man inte klar. Man har inte gått ner hela sin viktgång. Ofta är det så pass mycket problem relaterade till kirurgin som man behöver följa upp i år två.
Han fortsätter:
– Uppföljningen efter överviktsoperation är alldeles för dålig, och borde vara bättre. Det är skrämmande, säger Johan Ottosson, överläkare på universitetssjukhuset i Örebro.
De femtio procenten som kommer till kirurgin efter fem år är patienter som sökt sig dit på egen hand, exempelvis om det uppstått något problem. Men Johan Ottosson säger att det är viktigt att kalla patienter, bland annat för att skamkänslor kopplat till viktuppgång kan vara ett hinder för att söka vård på eget initiativ.
Ingrid Eckerman, allmän- och folkhälsoläkare, har lyft frågan i Läkartidningen. Hon menar att det livslånga uppföljningsarbetet, efter att fem år har gått, också är viktigt.
– Förr eller senare lämnar man kirurgkliniken, och då måste det finnas rutiner hos vårdcentralen att ta hand om patienterna och hålla koll på värdena så som järn och B12. Gör man inte det uppstår komplikationer.
Problemet att patienterna faller mellan stolarna, mellan närsjukvården och kliniken, är också något som påtalas i en internrevision från 2014.