Förhoppningarna är stora på i första hand Sjukvårdspartiet, som just nu förhandlar med Centerpartiet och Moderaterna om att bilda en ny regionledning. Allt talar för att en koalition med de tre partierna kan tillträda vid årsskiftet, efter 84 år av socialdemokratiskt ledarskap.
Inte minst SJVP, som i valet fick 34,7 procent av rösterna, har lovat att satsa stora pengar på personalen och flytta vården närmare medborgarna.
– Nu gäller det att gå från tyckande till verkstad. Det är realism och penningpåsen som styr, säger Camilla Eriksson Sundberg som är ordförande för Vårdförbundet i Norrbotten.
Personal- och kompetensförsörjning har hört till de dominerande frågorna i den sjukvårdspolitiska debatten, både i Norrbotten och hela Sverige, de senaste åren. Region Norrbotten lider av brist på bland annat sjuksköterskor och distriktsläkare och snuddade under 2017 vid 300-miljonersgränsen när det gäller kostnader för inhyrd personal.
Läs mer: Nya ledningens plan för sjukvården
Nu kräver Vårdförbundet att såväl löneutvecklingen som arbetstiderna och arbetsmiljön ses över under den kommande mandatperioden.
– Det viktigaste är att få till en långsiktig strategi för att behålla de befintliga inom våra yrkesgrupper.
Möjligheten att göra karriär och utveckla sin kompetens är en annan fråga Vårdförbundet lyfter fram. Den nuvarande S-ledda regionledningen har gjort satsningar på vidareutbildningar för sjuksköterskor – och det måste fortsätta, anser Camilla Eriksson Sundberg.
– Man är på rätt väg, men jag skulle vilja se en mer kraftfull satsning sett till antalet som utbildas. Exempelvis specialistsjuksköterskor som får sin utbildning betald.
De rödgröna har också drivit igenom lönetillägget på 2 500 kronor per månad för sjuksköterskor i dygnet runt-verksamhet på sjukhusen. Reformen träder i kraft den 1 oktober.
– Ett steg i rätt riktning, men vi vet att det krävs mer än så.
Alla får inte vara med på lönelyftet. Sjuksköterskor som jobbar på till exempel obs-avdelningar vid hälsocentralerna får inte tillägget, trots att det också är en verksamhet som är i gång dygnet runt. Det oroar Gudrun Spiik, som är sjuksköterska på hälsocentralen i Jokkmokk och förtroendevald i Vårdförbundet.
– Risken är att ingen vill söka sig till glesbygden om lönen är högre på sjukhusen, säger hon.
Planerna på att dra in läkarjourerna i Jokkmokk och Pajala är ett annat beslut som bekymrar Gudrun Spiik. Hon anser att det skulle leda till att sjuksköterskorna får nya arbetsuppgifter och ännu större ansvarsbörda.
– Då kanske ingen vill komma hit och jobba. Man söker sig till sjukhusen och då utarmas vi ännu mer.
Gudrun Spiik hoppas att den nya regionledningen ska stå fast vid sina vallöften genom att värna och förstärka vården på mindre orter.
– Många saker kommer att kosta och en del går kanske inte att genomföra. Men jag är glad om man inte glömmer bort glesbygden.
Camilla Eriksson Sundberg håller med. Hon oroas av bland annat situationen på Kiruna sjukhus och tror att det är nödvändigt att göra förändringar i primärvården. Inte bara för att säkra tillgången till distriktsläkare, som är det stora bristyrket på hälsocentralerna, utan även till sjuksköterskor.
– Vi måste satsa även i glesbygden och det är min förhoppning att regionen har det i sikte framöver, säger Eriksson Sundberg.
Redan nästa vecka träder regionens inhyrningsstopp för grundutbildade sjuksköterskor i kraft. Planen är att senare under hösten sätta stopp även för inhyrning av specialistutbildade sjuksköterskor.
Men varken Gudrun Spiik, som själv arbetat som hyrsjuksköterska, och Camilla Eriksson Sundberg tror att hyresstopp är rätt väg att gå för att locka fler sjuksköterskor till fasta tjänster.
– Man kan inte strama åt för mycket utan att det slår mot patientsäkerheten. Det här måste göras med sans och vett, säger Eriksson Sundberg.