I onsdags klubbades den nya driftsorganisationen och från den 1 januari börjar den gälla, med ny divisionsindelning och kraftigt minskat antal chefer, trots kritik från S, V och SD som menar att omställningen borde vänta tills pandemin är över.
Inför beslutet menade regionråd Kenneth Backgård (SJVP) att oron hos personalen är överdriven från oppositionens sida.
– Vi har pratat med både Kommunal och Vårdförbundet. De som jobbar inom hälso- och sjukvård känner ingen oro. De fattar galoppen, förstår vad som behöver göras, sa han bland annat.
Detta bekräftas av Camilla Eriksson Sundberg, ordförande för Vårdförbundet Region Norrbotten.
– Vi har meddelat regionråden att medlemmarna inte uttryckt oro då omorganisationen inte är på verksamhetsnivå ännu. Medlemmarna har ingen info om hur just deras arbetsplats kommer påverkas.
Vårdförbundets ordförande håller ändå delvis med oppositionen om att driftsorganisationen inte får stressas fram i pandemitider.
– Viktigt att göra detta så bra som möjligt, annars får man bara göra om och göra rätt. Men det politiska beslutet i sig hade inte behövt pausas.
Vårdfacken har haft kontinuerliga fredagsmöten med regionens hr- och förhandlingschefer kring hur omställningsarbetet ska ske men de senaste veckorna har mötena ställts in på grund av den andra pandemivågen.
– Arbetsgivaren hinner inte förbereda underlagen. Men jag har ingen oro över att regionen driver igenom saker som inte är förankrade hos oss. Det blir snarare en naturlig förskjutning.
Samtidigt finns farhågor hos Vårdförbundets cirka 150 chefsmedlemmar kring den nya organisationen. Merparten av chefsförordnandena var tänkta att gå ut vid årsskiftet och Eriksson Sundberg tycker att tajmingen är olycklig.
– Det handlar främst om första linjens chefer, men även verksamhetschefer och enstaka länschefer. Vi har hela tiden sagt att det behövs stabila, starka ledare i pandemitider. Att nu utsätta våra chefsmedlemmar för detta gör inte saken bättre.
Mot bakgrund av pandemin har regionen delvis bromsat upp omorganisationen redan nu.
– I många fall har cheferna tillfrågats om de accepterar en förlängning av sina förordnanden fram till sista mars nästa år.
Men oron kvarstår bland cheferna som förvisso har kvar sina grundanställningar inom regionen.
– Att inte veta vad som händer efter årsskiftet – kan jag söka om min chefstjänst, finns den överhuvudtaget kvar och hur ser mitt liv ut annars? – är jobbigt att hantera. Som chef kanske man väljer att inte stanna kvar inom regionen då, även om det handlar om naturliga avgångar också.
De närmare detaljerna inom vårdverksamheterna, exempelvis kring vilka avdelningar som ska slås samman där fyra nuvarande chefer kan bli två framöver, har inte Vårdförbundet ännu.
Vårdförbundets ordförande är generellt tveksam till att det totala antalet chefer i vården ska minskas.
– Våra chefsmedlemmar har redan väldigt många medarbetare och den siffran bör inte växa, om de nu får ansvar för fler enheter. Vi har hög rotation bland första linjens chefer.
– Men fokus på chefsmedlemmarnas arbetsmiljö och välmående i omställningen, sett till pandemin också, hamnar ofta i skymundan.
Angående driftsorganisationen i övrigt finns bland annat farhågor om att den innebär högre rotation av Vårdförbundets medlemmar, som förväntas vara tillgängliga inom större geografiska områden med sin kompetens.
– Ska medlemmar från hela länet behöva täcka upp på exempelvis alla Luleås hälsocentraler på grund av sjukdomar, ledigheter och kompetensbrist? Det hoppas vi verkligen inte blir fallet, säger Eriksson Sundberg.