Läkarbrist och sjuksköterskeflykt. Inte sällan syns rubriker om den svåra personalbristen i den norrbottniska sjukvården.
I år har vi bland annat rapporterat om att hälsocentralerna i länet saknar 80 läkare och att intensivvårdsplatserna på Kiruna sjukhus inte är öppna under sommaren, eftersom regionen inte har lyckats rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor.
– Vi har svårt att rekrytera grundutbildade sjuksköterskor till sjukhusen och allmänläkare. Övriga kategorier är lättare, säger Brita Winsa som är Region Norrbottens närsjukvårdschef.
Sjuksköterskor på vårdavdelningar har en hög arbetsbelastning. Just bristen på sjuksköterskor har lett till att färre vårdplatser är öppna, vilket ofta skapar överbeläggningar. Sjuksköterskorna får kämpa med stress och trängsel och ägna mycket tid åt att helt enkelt hitta sängar till patienterna.
– Många upplever att de inte får göra sitt jobb och ta hand om patienter. Det är frustrerande, säger Brita Winsa.
Sveriges kommuner och landstings (SKL) chefsekonom Annika Wallenskog pekar ut kompetensförsörjningen som den viktigaste framtidsfrågan för välfärden. I år har Region Norrbotten vidtagit flera åtgärder för att förbättra bemanningssituationen. Dit hör bland annat lönelyftet för sjuksköterskor (2 500 kronor mer per månad för heltidsarbetande sjuksköterskor på vårdavdelningar och akutmottagningar) och stanna kvar-premien för distriktsläkare (8 000 kronor i extra pensionsavsättning varje månad för dem som behåller sin anställning i minst tre år).
Dessutom har en struktur för kompetensutveckling för sjuksköterskor tagits fram och från och med i höst ska bemanningsassistenter ta över en del av schemaläggningen, för att cheferna ska kunna ägna mer tid åt arbetsledning.
Brita Winsa tror att satsningarna på arbetsmiljö är viktigast, men att löneökningen kan ha betydelse för sjuksköterskorna.
– Jag tror definitivt att det kan bidra eftersom det inte är någon högavlönad grupp. Det handlar om att vi konkurrerar mot hyrbolagen som har väldigt höga löner. Så det är en del, men absolut inte den viktigaste.
När det gäller allmänläkare tror hon att det handlar mindre om ekonomi och mer om möjligheten att styra sin arbetstid. Stanna kvar-premien hade i mitten av juni tecknats av ett 50-tal läkare, men alla är anställda sedan tidigare. Satsningen hade dittills alltså inte lett till en enda nyrekrytering.
– Allmänläkare har bra löner. Många upplever att de inte kan påverka sin arbetsmiljö och sitt arbete så mycket själva som de kunde tidigare. Många upplever att de kunde bestämma allt förr, men att de är mer styrda uppifrån nu.
Winsa tycker att allmänläkarna fortfarande har relativt stor frihet, men hon tror att kontrollen från politiker och chefer har ökat under de senaste decennierna.
– Politikernas uppdrag är att se till att det blir så mycket vård för pengarna som möjligt och då är de angelägna om att hitta sätt att styra och kontrollera. Det är också genomgående i Sverige och hela världen. Men jag tror att det har blivit lite olyckligt.
Ska man släppa kontrollen?
– Inte på det sättet, men kanske bli bättre på att få medarbetare och läkarna att själva säga att vi måste se till att vi har bra kvalitetsmått i vården. Alla läkare vill ge bra vård, men jag tror att man alltid ogillar när man upplever att man blir styrd uppifrån.
Brita Winsa vill uppmuntra politikerna att förbättra dialogen med tjänstemän och medarbetare.
– Vi måste förstå varandra. Om vi är tålmodiga och gör rätt saker borde det här kunna gå, men vi behöver hjälpas åt.