En blick bakåt i tiden visar att besparingar inom sjukvården är en känslig fråga.
I dagarna har landstingspolitikerna backat från att lägga ner intensivvården i Kiruna och Kalix. Beslutet om att dra ner på röntgenverksamheten vid Kalix och Kirunas sjukhus klubbades däremot på senaste regionstyrelsen, trots protester.
Historiskt sett finns det många fler exempel på sjukvårdsstrider.
– Det är alltid så när man gör förändringar i hälso- och sjukvård. Utmaningen för en regionpolitiker är att hålla huvudet kallt, på rätt nivå och inse att man inte per definition företräder en enskild kommun. Man har ansvar för hälso- och sjukvården i ett helt län. Men det är svårt. Man är ensam ute kommunen som landstingspolitiker och man får väldigt mycket kritik, säger Kent Ögren (S), tidigare landstingsråd, nu ledamot i landstingsstyrelsen.
Ofta handlar det om interna konflikter inom länets socialdemokrati. Medan landstingsekonomin ser usel ut kämpar landstingsledningen för att dra ner på kostnaderna. De förslag som läggs sablas ner av lokala företrädare. Så ser det i regel ut, inte bara i Norrbotten, utan i hela landet. Nu senast har som exempel striden stått het om BB i Sollefteå.
Ibland handlar diskussionen om att förslagen på neddragningar gäller små summor, konstaterar Kent Ögren.
– Man kan säga att besparingen är ju bara sju miljoner, men då kommer det i skymundan att målet är att även fortsättningsvis upprätthålla en bra sjukvårdskvalitet, säger han.
Det är inte enbart kampen om Sunderby sjukhus som sargat landstinget, som vi skrivit om tidigare.
Exempel på händelser som skapat debatt är bland annat när BB-avdelningar runt om i länet lagts ner, stängning av OBS-platser på Haparanda vårdcentral, nedläggning av operationsverksamhet, nedläggning av akutkirurgi och sammanslagning av hälsocentraler.
En av de svårare var nedläggningen av BB på Kiruna sjukhus. Den frågan var upp till diskussion i landstingets, nuvarande regionens, politiska beslutande organ hela tolv gånger.
Det blev en kamp på högsta nivå. Innan det definitiva nedläggningsbeslutet togs 2005 hade både beslut om att öppna det igen och Yvonne Stålnackes (S) avgång som landstingsråd passerat. Det var en strid mellan det Socialdemokratiska partidistriktet, där Kristina Zakrisson (från Kiruna) var ordförande och där Yvonne Stålnacke var landstingsstyrelsens ordförande.
Kiruna gick segrande ur konflikten 2004. Landstingsfullmäktige beslutade att öppna BB igen, efter nedläggningen 2001, trots att Socialstyrelsen avrått på grund av för få förlossningar som skulle ge för lite erfarenhet till personalen.
– Jag konstaterar att distriktsstyrelsen anser att Kiruna BB ska vara kvar. Jag kan inte ta ansvar för en sämre medicinsk kvalitet, sa Yvonne Stålnacke då och avgick.
Nu blev det ingen nyöppning eftersom landstinget misslyckades med att rekrytera de specialister som Socialstyrelsen ansåg vara nödvändiga.
Ett annat exempel är när obs- platserna vid Haparanda vårdcentral skulle läggas ner. Dåvarande kommunalrådet Sven- Erik Bucht (S) var mycket kritisk mot dåvarande landstingsrådet Kent Ögren (S).
– Det fanns sju platser om jag minns rätt. En utredning visade att det skulle räcka med två, så vi köpte dem av kommunen istället, minns Kent Ögren.