"Vi måste öva ännu mer på det kompetenshöjande insatser vad gäller krigssituationer. Hur räcker personalen till och hur skapar vi uthållighet?", säger Moa Bjerner, divisionschef för länssjukvård 1.
Krigshoten från ÖB och regeringen och det osäkra omvärldsläget sker samtidigt som sjukvården i Norrbotten redan går på knäna – med fortsatt brist på sjuksköterskor, stora pensionsavgångar, skenande hyrkostnader och alltför få fungerande vårdplatser som ständigt drabbar akutmottagningarna.
Trots de tuffa förutsättningarna måste regionen nu intensifiera vårdberedskapen, om kriget kommer till Sverige.
– Hittills har det varit mer kunskapsinsatser på ledningsnivå men framöver måste vi jobba inom verksamheterna också. Det som skiljer oss från Försvarsmakten är att vi har våra soldater i krig varje dag redan, säger Moa Bjerner, divisionschef för länssjukvård 1 och ansvarig för det akuta omhändertagandet i vården.
Regionen har redan börjat med olika kapacitetshöjande insatser, däribland planering för att snabbt utöka antalet operationssalar, samtidigt som vårdpersonalen nu förberedas på mer krigsliknande organisationer.
– I pandemin var vi snabba på att ställa om men vi måste öva ännu mer på det nu, prioritera fler kompetenshöjande insatser vad gäller krigssituationer. Hur räcker personalen till och hur skapar vi uthållighet?
Dessutom måste vården bli mer robust genom att minska andelen inhyrd personal, där Norrbotten i dag tillhör landets hårdast utsatta regioner.
– Vi såg under pandemin att det blir extra sårbart med inhyrd personal som inte alltid inställer sig vid en kris. Viktigt med fast personal ur ren säkerhetsaspekt. Och regionen har fler egna vårdanställda i dag jämfört med i fjol. Sen skulle vi gärna bli ännu fler också.
Samtidigt är divisionschefen medveten om alla pensionsavgångar som väntar i kommande år.
– Färre ska ta hand om fler, så självklart finns det utmaningar. Därför måste vi också ha en nationellt samordnad sjukvårdsorgansiation. Det var en annan lärdom från pandemin – vi behöver samordna vården i landet mycket bättre.
Om läget är tillräckligt ansträngt i dag, hur rustad är sjukvården då om kriget kommer?
– Förhoppningsvis mycket bättre rustade än i dag. Men det handlar inte bara om ett visst antal i personalen utan lika mycket om att kunna ställa om till en krigsorganisation, veta hur vården ska prioriteras och var den ska bedrivas, exempelvis med operationssalar på fler ställen.
Ett bostadshus i ukrainska Mariupol beskjuts av en rysk stridsvagn. Frågan är hur rustad Norrbottens sjukvård är inför ett krigsutbrott i Sverige?
Även hoten om cyberattacker som kan slå ut vården sätter nu regionen på prov.
– Vi måste utveckla den medicinska tekniken ännu mer, göra den så säker som möjligt. Men även om vi blir analoga och isolerade, utan digitala verktyg, måste vi kunna bedriva vård. Vi får aldrig bli lamslagna.
Hur jobbar ni analogt om digitala patientjournaler och annat saknas?
– Då är vi tillbaka till papper och penna i dokumentationen. Och i krig är det kanske främst akutsjukvård som vi bedriver, säger divisionschef Moa Bjerner.