År 2011 blev det klart att Finlands nya kärnkraftverk ska placeras på Hanhikivi udde i Pyhäjoki, mitt emot Skellefteå. På orten med drygt 3 000 invånare förbereder Fennovoima byggandet av kärnkraftverket.
– Många saker pågår kring själva anläggningen, men vårat huvudfokus just nu är ansökan om byggnadstillstånd, säger Minttu Hietamäki, som jobbar med säkerhetsfrågor och information inom Fennovoima.
Bolaget ska senast i juni lämna in ansökan till det finska statsrådet och behandlingen väntas ta två år. Först efter det kan byggnadsarbetet inledas på allvar. Under tiden kommer arbete med infrastrukturen att pågå. En väg fram till kärnkraftsområdet blir färdig senare i år och inom kort ska området inhägnas och de första kringbyggnaderna komma på plats.
Cirka 4 000 personer blir involverade när byggarbetet runt år 2021 väntas gå in i sin mest intensiva fas. När kärnkraftverket börjar producera el år 2024 beräknas mellan 400 och 500 tjänster att finnas vid verket.
Flera finska universitet och yrkeshögskolor samarbetar just nu med varandra och med Fennovoima för att starta utbildningar relaterade till atomenergi. Det är ett sätt att säkra tillgången på personal. Minttu Hietamäki utesluter inte att även svenska universitet kan bli en del av samarbetet.
– Det har inte tagits upp att jobba gränsöverskridande med det projektet, men det är en idé som låter intressant, säger hon.
Sedan ett nytt kärnkraftverk började planeras i Finland 2007 har motståndet varit hårt på den svenska sidan gränsen. Bland annat samlades förra året över 20 000 namn in i protest mot projektet.
– Det är ett stort antal människor och någonting som vi måste ta på allvar. Vi har följt diskussionen noga. Ni är våra grannar och vi måste ge information och lyssna till den oro som finns, säger Minttu Hietamäki.
Hur ser behovet av el ut i Finland, behövs det ett nytt kärnkraftverk?
– Det finns definitivt ett behov. Både industrin och Finland som land behöver el. I dag importerar vi 20 procent av elen, i huvudsak från Sverige. Skulle verket startas upp i dag skulle det täcka cirka hälften av det vi importerar i dag.
Vad säger du till dem som tycker att det är gammaldags att bygga ny kärnkraft?
– Att vi behöver många sätt att producera el, vi har inte enbart en lösning. Ett nytt kärnkraftverk säkrar behovet av koldioxidfri el till industrin.
Men är inte ett nytt kärnkraftverk ett hinder mot utvecklingen av andra energikällor?
– Nej, absolut inte. Flera anläggningar kommer att stängas ned i Finland framöver och vi behöver mer kapacitet. Det enda sättet vi kan få det är genom kärnkraft eller med fossila bränslen.
Efter att tyska Eon hösten 2012 hoppat av projektet är det det ryska bolaget Rosatom som ska förse Fennovoima med verkets reaktor. Rosatom äger också 34 procent av bolaget och ska leverera kärnbränslet till anläggningen under minst tio år.
Hur påverkar den politiska situationen i Ryssland projektet?
– Vi följer det naturligtvis, och precis som alla andra hoppas vi att situationen i Ukraina löser sig.
Vad händer om EU:s sanktioner mot Ryssland utökas?
– Vi förväntar oss inte att sanktionerna kommer att omfatta projektet, men vi är ju inte oberoende av omvärlden och måste naturligtvis följa utvecklingen.
Och om det blir så att sanktionerna omfattar projektet?
– Det är svårt att spekulera om, man vet aldrig vad som kan hända i världen. I dag går vi framåt i projektet med Rosatoms teknologi och tittar inte på några andra möjligheter, det är en teknologi som vi har valt för att den passar oss.