En stor nackdel för denna bandel av svenska järnvägsnätet har varit den dåliga bärigheten för godståg. Första projektet för att öka bärigheten genomfördes 2014 söder om Östersund, mellan Sveg och Brånan cirka 100 kilometer.
Regionala strukturfonden och dåvarande regionförbundet var finansiärer.
Nyligen beviljades pengar från regionala strukturfonden Mellannorrland till nästa etapp. Det gäller 160 kilometer mellan Brånan och Brunflo. Strukturfonden satsar 22,8 miljoner kronor och staten lika mycket.
Arbetet påbörjas under sommaren 2016 och ska vara klart under hösten. Då har Inlandsbanan en bärighet på 22,5 ton mellan Mora och Arvidsjaur, en sträcka på 800 kilometer. Banans totala längd är cirka 1 100 kilometer.
En milstolpe i Inlandsbanans historia, hurrar Inlandsbanan AB. Ombyggnationen, som bland annat sker genom byte av slipers, ger bättre konkurrenskraft eftersom bärighetshöjningen innebär en lastkapacitetsökning med 20 procent per godståg.
Upprustningen nästa sommar genomförs med sociala krav vid upphandlingen där ett antal lokala arbetslösa får anställning och en väg in i arbetslivet.
Efter 2016 återstår en etapp i bärighetsprojektet, Arvidsjaur-Gällivare. Inlandsbanans tillförordnade infrastrukturchef Mats Portinson hoppas att den delen kan komma att byggas om fram mot 2020.
– Det rör sig om 30 mil till en kostnad på 200-250 miljoner kronor, uppger han.
Den bättre bärigheten ökar möjligheterna att använda Inlandsbanan som omledning när Norra stambanans enkelspår drabbas av längre stopp.