I Norrbotten har det aviserats investeringar på 700 miljarder kronor vilket kräver infrastrukturinvesteringar i järnvägar och vägar, hävdar Norrbottens handelskammare som också menar att arbetet måste gå snabbare.
Helena Eriksson, regional direktör på Trafikverket Nord, svarar.
– Vår strategi är att satsa på Norrbotniabanan för det är en kustnära järnväg som knyter ihop städerna, så vi ser att det är den järnvägen som saknas. Vi jobbar allt vi kan utifrån de förutsättningar vi har. Ska man forcera byggandet så måste också finansieringen hänga med.
Att det inte finns något regeringsbeslut på sträckan Skellefteå – Luleå får konsekvenser för Trafikverket.
– Vi har tagit fram underlag för att visa på nyttorna även på den här sträckan. Det är det vi kan göra. Sedan är det ett politiskt beslut på regeringsnivå om att ge Trafikverket resurser att verkställa det hela.
I inriktningsunderlaget har fokus flyttats från järnvägen till de ökande underhållsbehoven.
– Vi ser ett accelererande underhållsbehov både av vägnätet och järnvägen. Vi måste ta hand om dem så de är trafikerbara. Det gör att nyinvesteringar i både väg och järnväg får svårt att rymmas inom den ekonomiska ramen som regeringen har angett.
Blir det ett problem för Norrbotniabanan och Malmbanan?
– Det kan det bli om inte regeringen skjuter till extra medel. Vilket de kan göra i kommande proposition och kommande planram.