Toppen och botten i samma kommun

Gapet mellan grundskolornas resultat i Haparanda är fortsatt stort. Enligt färsk statistik så stort att både en av Norrbottens bästa och sämsta skolor finns i kommunen.

I Haparanda finns länets näst bästa skola när det gäller resultat för läsåret 2013/14. I samma kommun finns länets näst sämsta skola.

I Haparanda finns länets näst bästa skola när det gäller resultat för läsåret 2013/14. I samma kommun finns länets näst sämsta skola.

Foto: Nils Jönsson

Norrbotten2014-12-14 15:34

– Det är inte acceptabelt, säger Sven Tornberg (C) om resultatskillnaderna.

– Situationen är inte önskvärd, målet är att skolorna ska ha likvärdiga resultat, säger Ida Karkiainen (S).

Frilufsskolan Vargen i Kiruna hade de bästa skolresultaten i länet för niondeklassare läsåret 2013/14, visar statistik från Skolverket. Med ett genomsnittligt meritvärde för sina 22 niondeklassare på 252,4 poäng var man snäppet bättre än Språkskolan i Haparanda, som hade ett genomsnittligt meritvärde på 251,6 poäng för skolans 27 niondeklassare.

I Haparanda återfinns däremot kommunens övriga två skolor, Gränsskolan och Marielundsskolan, i botten. På Marielundsskolan (i genomsnitt 176,4 poäng för sina 30 elever) har eleverna näst sämst resultat i länet. Även Gränsskolan hamnar på en bottenplacering med i genomsnitt 191,5 poäng för sina 58 elever.

De stora resultatskillnaderna mellan skolorna i kommunen har varit känt i många år. Sven Tornberg ser allvarligt på problemet.

– Det är inte acceptabelt, den skolform vi har är kanske inte den allra bäst.

Han har lämnat in en motion där han föreslår en granskning av skolformen F-9, med elever från förskola till årskurs nio på samma enhet. Motionen tas upp i kommunstyrelsen på måndagen.

– Jag ifrågasätter det lämpliga i att samla barn i alla åldrar på ett ställe, barn får inte möjlighet av växa upp i sin egen takt.

– Problemet är inte att Språkskolan lyckas, problemet är att de andra kommer efter. I det budgetförslag vi lade fram ville vi satsa 2,5 miljoner på grundskolans lägre åldrar för att få mer resurser. Majoriteten säger att problemet inte handlar om pengar, men om det inte handlar om det så är det frågan vad problemet är, det tycker jag inte att vi har något svar på, säger Sven Tornberg.

Ida Karkiainen (S), riksdagsledamot och vice ordförande i barn och utbildningsnämnden den gånga mandatperioden, tycker att det är förenklat att göra skillnaderna mellan skolorna till en fråga om pengar. Hon säger att Haparanda till exempel har en lärartäthet som väl matchar genomsnittet i länet och landet.

– Men det är väldigt olika förutsättningar för skolorna. Föräldrar gör ett aktivt val när de väljer Språkskolan åt sina barn, skolan har ett tak på antalet elever man tar in och elevernas modersmål ska vara svenska. På Marielundsskolan och Gränsskolan har eleverna många olika modersmål, säger hon.

– Språket har en stor betydelse och därför har vi delvis gått Centerpartiet till mötes och valt att satsa 500 000 kronor på en språkpedagog.

Toppen och botten

Skolornas resultat (Genomsnittligt meritvärde läsåret 2013/14) Både kommunala och privata huvudmän. Statistiken omfattar resultat för 51 skolor i länet.

Toppen:

1. Frilufsskolan Vargen, Kiruna, 252,4.

2. Språkskolan, Haparanda, 251,6.

3. Nya Läroverket Luleå, 243,8

4. Kråkbergsskolan, Luleå, 242,7.

5. Brönjaskolan, Boden.

Botten:

47. Gårdbyskolan, Pajala: 191,6.

48. Gränsskolan, Haparanda: 191,5.

49. Strandskolan, Överkalix: 191,3.

50. Marielundsskolan, Haparanda: 176, 4.

51. Övertorneå CSK: 175,8.

Genomsnitt länet: 217,5.

Genomsnitt landet: 214,8.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!