I så fall kan du tipsa arkeologerna på Norrbottens museum. Kanske har du hittat något som kan vara extra värdefullt för oss och våra efterkommande?
– Vi får årligen in mellan tio och 20 tips, berättar Frida Palmbo som är arkeolog på Norrbottens museum.
– Hälften av dem brukar vara fornlämningar eller kulturlämningar, hälften kan vara naturliga formationer, som åsar, högar, gropar och annat.
En av Norrbottens museums mest frekventa tipsare om förmodade fornminnen är Roger Lundqvist, 75. Han bor i Jörn.
– Men eftersom jag bor på gränsen är jag i Norrbotten också, berättar Roger Lundqvist.
För historiebevandrade är Roger Lundqvist kanske mest känd som den person som hittade hällmålningar vid Finnforsberget 2006. Målningarna sägs vara runt 4 000 år gamla och unika så till vida att de återger fiskar.
– Annars är det mest älgar och andra djur, berättar Roger Lundqvist.
När Roger Lundqvist är ute i skogen håller han ögonen öppna efter tecken på fynd.
– Jag har varit intresserad ända sedan det gjordes utgrävningar här i området på 1960- och 1970-talet. Jag hittar många härdar som är tecken på att samer varit där. Och kolbottnar.
Härdar, eldstäder, är bland de fornminnen som är mest illa utsatta i det moderna skogsbruket. De stora skogsmaskinerna är inga bra redskap när det gäller att få syn på stenar i ring eller ställen där kolet gjort att växtligheten är frodigare.
Lämningar efter människors verksamhet I Norrbotten är det allas vårt ansvar att skydda.Kulturmiljölagen säger att du behöver tillstånd från Länsstyrelsen för att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över och ändra eller skada en fornlämning. Runt om varje fornlämning, känd eller okänd, är också marken skyddad genom Kulturmiljölagen.
– Det är skillnad mellan fornlämningar och kulturhistoriska lämningar, förklarar Frida Palmbo.
Det har med fornminneslagen att göra. I lagen från 2014 beslutades att spår av mänsklig verksamhet från före 1850 är att räkna som fornminnen. Efter 1850 räknas de som kulturhistoriska lämningar.
Arkeologerna på Norrbottens museum brukar använda barmarksperioden för att ganska Roger Lundqvists och andras tips. Det är också då som de flesta tipsen kommer in.
Under barmarksperioden 2019 att Norrbottens museum har granskat tips runt om i Norrbotten, bland annat kring Storön , Sangis, Säivis, Lansjärv, Älvsbyn, Masugnsbyn Gällivare med flera platser.
– Vi kan konstatera att vi arkeologer får resa en hel del i länet.
I år har arkeologerna Ida Lundberg, Daniel Eriksson, Mica Vesterlund och Hanna Larsson bland annat besökt en så kallat femstenarör på Pestberget i Älvsbyn. Femstenaröret är en sorts gränsmärke som förr lades där en gräns bytte riktning. Rör är ett annat ord för stenröse. Det markerar viktigare gränser, till exempel mellan byar eller län. Röset består av fem stenar lagda som prickarna på en tärning och inmurade i en stensamling. Arkeologerna har också besökt ett gruvhål i närheten av Masugnsbyn och ett tiotal kolbottnar i området.
Ett annat fynd är en stubbe vid Annavaara nordväst om Gällivare med en barktäkt. Intressant är också en boplats som hittats på en mindre strand vid sjön Övre Lansjärv.
Den som vill veta mer om de granskade tipsen kan söka upp internetsidan kulturmiljonorrbotten.com, Norrbottens museums Kulturmiljöblogg, där Frida Palmbo och hennes kollegor redovisar vad som sker i deras arbete.