Kriminella som lurar dig att ge ut dina bankuppgifter, så kallad vishing, har blivit en världsomspännande miljardindustri. I Sverige anmäldes vishing-brott för 620 miljoner kronor förra året, enligt en rapport från polisens nationella bedrägericentrum.
En av de som drabbats är Rolf, en man i 80-årsåldern på en mindre ort i Tornedalen. Han heter egentligen något annat.
– Han skäms oerhört mycket över att han gick på det här och har faktiskt inte talat om för sin sambo att han blivit utsatt. Så illa har han tagit det. Men han vill att ni skriver om det här för att varna andra, säger hans bror.
En dag i slutet av förra året satt Rolf och tittade på skidskytte när telefonen ringde. En man sa att han ringde från Nordea och att ett nytt bankkort fanns att hämta ut på närmaste bankkontor, flera mil bort. Kortet kunde skickas med posten men då behövde Rolf legitimera sig med bank-id och godkänna att pengarna förs över.
– Han har alltid sagt till sin sambo och alla bekanta att aldrig lämna ut någonting eftersom banken inte ringer och frågar om sånt här, men så gick han på det själv.
Efter samtalet insåg Rolf att det var en bluff. Precis då kom hans bror på besök och han är nu den ende som vet om vad som hänt.
– Vi hoppades att banken skulle kunna stoppa det här, det hade ju bara gått 10-20 minuter, men tydligen kunde de inte det. Pengarna var överförda till utlandet, berättar han.
Rolf ringde banken och polisen, men kontot hade tömts på 110 000 kronor som förts över till Storbritannien. Kvar fanns 2 000 kronor.
– Vi skyndade oss till bankomaten och tog ut de här 2 000 kronorna för han var helt utan pengar annars. Han har sin pension, som visserligen inte är hög, så han klarar sig, men det kommer ju oförutsedda utgifter och då har han fått låna pengar av mig.
Banken sa blankt nej till att ersätta Rolf eftersom han själv godkänt överföringen. Som en sista utväg anmälde han till Allmänna reklamationsnämnden, Arn.
– Han har varit i chock men nu har såren börjat läka litegrann. Han har kunnat spara ihop en liten buffert och vi ska försöka ta den här saken så långt det går.
Bankerna brukar motsätta sig kraven från utsatta kunder. Frågan om de ska ersätta de som drabbats är aktuell och för drygt ett år sedan meddelade Högsta domstolen en vägledande dom där banken dömdes att ersätta 385 000 kronor till en man som lurats av en telefonbedragare, trots att han ansågs ha varit grovt oaktsam som lämnat ut koder till bankdosan.
Antalet anmälda bankbedrägerier har sedan dess ökat kraftigt hos Allmänna reklamationsnämnden. Till och med sista augusti i år hade 1338 anmälningar kommit in, jämfört med 261 samma period förra året. Nämnden meddelade i november och december 2022 tio vägledande beslut om konsumenter som lurats på pengar via telefon eller sms. I alla de aktuella fallen blev rekommendationen att de skulle stå för en mindre del. I några fall anses konsumenter ha agerat grovt oaktsamt men inte särskilt klandervärt och då är rekommendationen att de själva ska få betala 12 000 kronor. I ett av de fallen sa en telefonbedragare att kontona skulle spärras för att någon försökt komma åt dem, men istället blev det utsatta paret lurade på 960 000 kronor.
För Rolf innebär HD-domen och de vägledande besluten en chans att få tillbaka åtminstone en del av de förlorade pengarna.
– Hoppet lever än, säger brodern.