Mikael Nilsson krattar till lekbottnarna där fisken i framtiden ska kunna förökas.
Mitt i Tallån, tre mil sydväst om Överkalix, flyttar Fredrik Jungfall med sin grävmaskin, tillbaka några stenar ut i strömfåran. Luckrar upp botten med den specialbyggda skopan, innan Mikael Nilsson och Börje Enryd kommer med sina stora krattor och jämnar till botten.
– Här går ån rakt ner, men som original såg den annorlunda ut. Nu ska vi flytta tillbaka stenar ut i ån för att stoppa upp vattnet. Då blir det mera vatten i ån och då minskar risken att det blir vandringshinder för fisken, säger Fredrik Jungfall.
För många år sedan rensades ån från stenar och gjordes mera rak för att den skulle fungera som flottningsled. Något som gjorde att lekbottnarna för öringen förstördes. I dag finns det väldigt lite öring i ån.
– När vi återställer lekbottnarna kan inte bara öring leka utan det kan även harr och lax göra, men just i Tallån återställer vi för öringen för det är den fisken som finns här, säger Mikael Nilsson, arbetsledare och den som utvecklat just den här metoden.
Mikael Nilsson och Fredrik Jungfall diskuterar hur det fortsatta arbetet ska gå till.
Fredrik Jungfall flyttar sin grävmaskin nedåt i ån och börjar gräva ut på ena sidan av ån för att göra den bredare.
– Nu går vattnet rakt ner. Tidigare har den säkert varit tjugo meter bredare här, men jag nu ska täcka av stenarna på ena sidan och leda in vattnet där, säger han.
Efter att återställningen är klar i ån så är det svårt att skilja den mot en helt naturlig å.
– Den bästa lekplatsen för öringen är i övre delen av en fors. När de kläcks så far de nedströms och finns det mycket sten där så blir de uppväxtområden för fisken. Där har rovdjuren svårt att komma åt dem, säger Mikael Nilsson.
"Man måste tycka om att vara ute i naturen om man ska stå ut med det här jobbet. I dag är det fint väder. Det regnar i alla fall inte", säger Börje Enryd, vid trädet, och får medhåll av Mikael Nilsson och Fredrik Jungfall.
Tallån är en ganska stor outbyggd skogsälv som är källflöde till Töreälven och är prioriterad av vattenrådet för Kalix och Töre älvar i Kalix kommun.
– Det här är ett litet projekt som vi fått pengar till direkt från Havs- och vattenmyndigheten. 2017-2018 gjorde Kalix kommun åtgärder mellan Tjäruträsket och Töre. Nu har vi tagit vid för att återställa hela vattensystemet, säger Sara Elfvendahl, biolog och projektledare vid Länsstyrelsen i Norrbotten.
Sara Elfvendahl, ser som biolog, vid Länsstyrelsen i Norrbotten, den stora nyttan av att återställa åarna till sitt ursprungliga tillstånd.
I älven finns även ett av Norrbottens största bestånd av flodpärlmussla. De är fridlysta och tillhör en hotad art som finns med i EU:s art- och habitatdirektiv och som anses skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. För att kunna fortplanta sig är flodpärlmusslorna beroende av att det finns öring i ån.
– Flodpärlmusslorna har ett parasitstadium som larver när de är beroende av att kunna fästa på öringens gälar. Där lever de ett år innan de släpper taget och sätter sig på botten där de lever resten av sina långa liv, säger Sara Elfvendahl.
På många platser har mindre vägtrummor blivit vandringshinder för fisken. Att byta ut dem mot så här stora gör att vårfloden lättare kan passera men det gör det också lättare för fisken att komma till lekplatserna.
En halvmeter ut från stavens elring bedövas fisken. Mikael Nilsson är redo med håven medan Börje Enryd håller rätt på elkabeln.
Fisken bedövas så pass länge att de kan håva upp och kontrollera den.
För att kunna kontrollera att återställningsåtgärderna ger resultat provfiskar Mikael Nilsson och Björn Enryd före de börjar återställningen och så flera gånger efteråt. Längs en 70 meter lång sträcka i ett av Tallåns biflöden rullar de ut en elkabel till den elfiskeutrustining som de använder. Med 800 volt och 8 ampere bedövar den fisken inom en halv meter från staven så länge att de hinner håva upp och kontrollera dem.
Den här lilla stensimpan var det enda som fångades den här gången. Om några år är förhoppningen att de ska vara fler. Då är dagens återställningsarbete lyckat.
– Det blev en stensimpa i den här bäcken och det är jättedåligt. Jag vet inte hur det sett ut här förr, men skulle öringen i framtiden öka i Tallån så kan de också stiga upp hit så att det blir bättre även här, säger Mikael Nilsson.
Mikael Nilsson har jobbat många år med att återställa vattendrag.