Att Region Norrbotten måste genomgå ett stålbad i kommande år är känt. 700 miljoner kronor ska sparas in fram till 2022 och redan nu börjar åtgärder märkas, alltifrån höstens anställningsstopp till stopp för inhyrd personal och nu senast en avveckling av vårdnära service som några exempel.
Samtidigt kan medarbetarna på regionens intranät ta del av dokumentet ”Genomlysning och omställning", där 87 ytterligare besparingspunkter radas upp. Alla fem sjukhus ses över, liksom primär- och närsjukvården, Folktandvården, arbetsscheman, sjukresor, läkemedelskostnader och många andra besparingar (se separat artikel).
– Vi ska minska våra volyma kostnader, samtidigt se över vad vi kan göra på bättre sätt. Vi står inför den största utmaningen någonsin, säger regiondirektör Anna-Stina Nordmark Nilsson.
I dag har RN cirka 6 700 fast anställda men regiondirektören vill inte uppge hur många färre som finns kvar efter 2022.
– Det vi jobbar med nu är att kartlägga verksamheterna, vilka vi ska behålla framgent, och även se hur de ska organiseras. Men vi har ju anställningsstopp redan och har minskat antal anställda med cirka 110 sedan i augusti.
Att det blir fortsatta personalnedskärningar råder det således inga tvivel om.
– Ambitionen är mer vård för pengarna. Många besparingar handlar också om stödfunktioner inom regionen, alla staber på olika nivåer. Vi tittar även på IT-verksamheterna och alla våra fastighetsbestånd, som andra exempel.
Hur många anställda har Region Norrbotten efter 2022?
– Jag kommer inte att lämna någon uppfattning om det innan genomlysningarna är genomförda.
Utöver bemanningarna väntar också en omfattande översyn av vårdplatserna inom regionen.
– Vi måste se över numerären. Vårdplatsnyttjandet är säsongsbetonat och dygnsberoende, helg kontra vardag. Verksamheterna måste kunna hantera det, men det är väsentligt att vi har mer fokus på vårdplatssituationen.
Borde inte vårdbehovet bestämma antalet vårdplatser?
– Ja, men vi har vårdplatser som står tomma i perioder. Hur ska vi då hantera personalen?
I landets kommuner och regioner/landsting pågår parallellt en omställning mot mer så kallat "Nära vård" – att patienterna i allt högre grad ska vårdas i sina hem.
– Nära vård är i sin linda, men vi har redan överfört hemsjukvården till kommunerna, och en del i den fortsatta vårdutvecklingen är att patienter överlag i minsta mån ska tvingas vara på sjukhusen, med läkarinsatser hemma i stället.
Samtidigt finns farhågor att detta tynger kommunerna, när de redan i dag går på knäna på grund av demografihot och välfärdsbörda.
– Vi för diskussioner kring detta. Förhoppningsvis lyckas vi bra med "Nära vård", som innebär att äldre kan bo kvar längre i hemma, och det gynnar även kommunerna. Äldre mår bättre av att få sin vård hemma, i stället för att åka in och ut på sjukhusen.
Är alla länets fem sjukhus kvar efter 2022?
– Jag ser inte framför mig att vi inför politikerna lyfter ett förslag i kommande år, där det inte finns med fem sjukhus. Vi ska klara vårt uppdrag att få ner volymkostnaderna utan det.
Hur påverkas personalen av de omfattande sparpaketen?
– Det vi vill säkerställa är resurser och effektiva arbetssätt. Syftet är att se vad vi kan göra mer och bättre för mindre pengar. Och självklart skapas i alla omställningar oro. Därför viktigt att v i hela tiden berätta vad vi gör, att medarbetare får vara med i detta. Och de är fantastiskt duktiga på att lämna egna förslag också.
Mindre pengar betyder färre anställda?
–Jag vill som sagt inte spekulera kring det nu. Men utvecklingen går fort. Det sätt vi arbetade på inom vården för bara fem-tio år sedan har förändrats så mycket, med sätten att behandla, även nya läkemedel och teknik. Ta när man föder barn i dag, då kan mamman och barnet åka hem redan efter sex-tio timmar.
– Likaså är det inte länge sedan starroperationer var krävande, och man fick ligga länge på sjukhus. I dag tar operationen i bästa fall en halvtimme, och man behöver bara stanna kvar några extra timmar, säger regiondirektören.