Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gick i förra veckan ut med ett pressmeddelande att många räddningstjänster i landet har svårt att rekrytera och behålla sina deltidsbrandmän.
– 71 procent av landets räddningstjänster har svårighet att rekrytera och eller behålla deltidsbrandmän. Runt en tredjedel har haft så stora svårigheter att de tvingats ändra sin planerade bemanning på grund av bristen på personal, berättar Nina Bergström handläggare på MSB.
I en kartläggning vi har gjort bland flera av kommunerna i Norrbotten är läget däremot stabilt i de flesta fallen.
– Det är ett mycket stabilt läge. När jag får in personal har de en tendens att stanna jättelänge, säger Roland Mäki räddningschef Övertorneå kommun.
Även hos räddningstjänsterna i Kalix, Luleå och Boden är läget bra.
– Läget är om man ser det i ljuset av den senaste rekryteringen, så ser det bra ut. Vi gjorde en stor rekrytering för ett-och-ett-halvt år sedan, och vi hade då många sökanden vilket var positivt, säger räddningschef Verner Lundholm Kalix kommun.
– Vi har klarat oss ganska väl i Luleå. Vi har en RIB-station i Råneå och visst tappar vi någon individ då och då, men får också in någon ny, säger räddningschef Mikael Andersson Luleå kommun.
– Vi har två stationer med RIB-personal, i Boden tätort och i Harads. I tätorten ser läget ganska stabilt ut, men i Harads så är personalomsättningen högre, säger Ronnie Lindberg räddningschef Bodens kommun.
Värre är däremot situationen i Jokkmokk och Kiruna.
– Det är samma hos oss som på många andra ställen i landet. Deltidsbrandmän har vi i Vittangi och Svappavaara. För sex år sedan var de fem man på respektive station. I dag är det fem man på två stationer, säger Thomas Winnberg räddningschef Kiruna kommun.
Även Jokkmokk har det svårt att rekrytera nya medarbetare vilket räddningschef Kaj Nyström tror beror på en samhällsförändring.
– Jag tror det är annorlunda i samhället idag. Förr var man mer intresserad att vara brandman som en bisyssla, men tiden räcker nog inte till. Man värdesätter sin fritid mer idag.
Om det är svårt att rekrytera personal i Jokkmokk och Kiruna så är situationen annorlunda i Haparanda och Pajala.
– Jag sitter i en rekryteringsprocess för tillfället. Tanken är att anställa tre personer för att förbereda för pensionsavgångar och ha en grund för en vikariepool. På tre platser fick jag 18 sökande och det är jättebra. Det är ett stort intresse bland olika kön och olika nationaliteter, säger Fredrik Wuopio räddningschef Haparanda kommun.
– Från 2020 har vi tagit in personal varje år, och det kommer vi göra även nu 2024. Då planerar vi att ta in tre nya. De senaste gångerna har det varit ett ganska bra tryck. Av medicinska skäl har vi varit tvungna att neka, men annars har de som sökt fått plats hos oss, säger Juha Pasma räddningschef Pajala kommun.
För att locka fler till yrket samt kunna behålla en befintlig personalstyrka över längre tid lyfter räddningscheferna fram vikten av att skapa ett bra arbetsklimat, och en flexibilitet kring beredskapen. Jonas Larsson räddningschef i Överkalix kommun lyfter även fram två andra aspekter.
– Höja statusen på yrket, att det inte är ett machoyrke utan att man gör en samhällsnytta som passar både män och kvinnor. Men även höja ersättningen och bidra med bättre förmåner av något slag.