Beskedet lämnades av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht vid en konferens i Boden.
– Regeringen har nyss avslutat ett extra sammanträde i Stockholm. Där har man beviljat en ansökan från Norrbotniabanan AB för planläggning av en sträcka på Norrbotniabanan, Umeå-Skellefteå.
Efter regeringens ja till 100 miljoner kronor går ansökan vidare till EU där beslut väntas i vår om ytterligare 100 miljoner kronor. Nationella pengarna kommer från länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten.
Gusten Granström, glad VD för Norrbotniabanan AB:
– Beslutet öppnar för EU-stöd. Jag blir förvånad om detta inte lyckas. EU har ju lyft fram projektet. Men kanske långsiktigt viktigaste effekten är att projektet bejakas av regeringen och från nationellt håll. Bokstavligen och bildlikt är detta på banan.
I höst söks mer pengar via ett nytt EU-ansökningstillfälle. Men då saknas nationell finansiering. Regionerna och berörda kommuner måste komma överens om finansiering till fortsatt planering.
Järnvägsutredningarna är klara. I dessa skapas breda korridorer där banan är tänkt att gå, vilket dock lägger en död hand över stora arealer för kommunerna. För Umeå-Skellefteå går de 200 miljonerna till järnvägsplaner med smalare korridorer. Byggstart kan ske 2018.
Per Bondemark, ordförande i Näringslivets transportråd, gör tummen upp för beskedet.
– Det här är jättebra, inte bara för norra Sverige. Norrbotniabanan är viktig för hela Sverige, inte minst ur omlednings- och kapacitetssynpunkt. Men det är viktigt att man inte glömmer bort att vi har en stor underhållsskuld i hela järnvägsnätet. Vi ska bygga nytt, men också vårda det vi har. Det kommer att dröja innan vi har en Norrbotniabana på plats och under den tiden är det viktigt att man fortsätter att underhålla och inte som nu öka på underhållsskulden.
Vad skulle en Norrbotniabana betyda för dagens SSAB?
– En omledningsförmåga som vi inte har i dag. När det händer något på stambanan genom norra Sverige är vi enormt utsatta eftersom förbindelsen mellan norra och södra Sverige skärs av. En Norrbotniabana skulle ge omledningsförmåga och ökad kapacitet. Och det gäller alla industrier som både förser oss med importvaror men framför allt för exporten. En stor del av svenska nettoexporten kommer från skog, stål och gruvor.