Sommarens torka kan väntas lämna ett svart hål i myndihgeters budget på kort sikt. Landets skogar står fortfarande i brand och än är det inte läge för att sätta sig vid skrivbordet och svettas över den kortsktiga kostnadskalkylen.
Men redan nu kan det konstateras att de långsiktiga konsekvenser av bränderna kan vara nog så drabbade.
Skogsbränderna kan påverka rennäringen i upp till 60-80 år framöver, rapporterar SVT. Det är hur det tar för vinterbetets huvudsakliga föda, renlaven, att återhämta sig.
– Dom här områdena som är uppbrunna kommer nog inte ha någon lav tillgänglig på kanske uppemot en skogsgeneration, säger Robert Björk docent i ekologi på Göteborgs universitet.
Sametinget bekräftar faran och menar man att det nu krävs långsiktiga åtgärder för att klara av torkan. Situationen är allvarlig och rennäringsnämnden arbetar med att hitta en lösning på problemet.
– Först och främst så ser vi över katastrofföreskrifterna så att de är gällande även för brand, och sedan hur omfattande är det här och vilken strategi ska vi ha, säger Marita Stinnerbom ordförande för sametingets rennäringsnämnd till SVT.
NSD har varit i kontakt med Mikael Kummunen, ordförande för Sirges sameby som sträcker sig från Jokkmokk mot norska gränsen.
Har ni påverkats av bränderna i dagsläget?– Jag ska säga som det är. Jag är väldigt dåligt uppdaterad på om det har brunnit och isåfall var.
Finns det en oro över brändernas eventuella påverkan på rennäringen inom er sameby?– Jag försöker att inte hänga upp mig morgondagens problem. Men visst finns det en oro över torkans påverkan på.
Han nämner risken för att foderbristen som tvingat bönder att nödslakta sina djur i södra Sverige även ska drabba rennäringen. .
– Då börjar man ju fundera: Om det blir en dålig betesvinter, vilket det har varit de senaste vintrarna, och tillgången till stödutfodring minskar: Vad händer då?
– Skulle vinterbetesmarken dessutom brinna upp... då blir det ju dubbel katastrof.
Men än så länge har ni inte påverkats?Det har väl varit några småbränder inom Sirgas. Men det är klart, vi är så beroende utav mark, så vartenda litet svinn påverkar oss.