När beslutet om att bygga Sunderby sjukhus väl var taget återstod en lång väg innan Norrbottens storsjukhus skulle bli verklighet.
27 januari 1995 skrev NSD att ”sjukhusbygget i Sunderbyn blir dyrare än beräknat för Luleå kommun”.
Förseningar på grund av en överklagad detaljplan gjorde att kostnaderna ökade. Regeringen skulle ta beslut i den frågan först den 24 november samma år, mer än ett halvår efter planerad byggstart, vilket innebar en tidspress för att få fram mark och tillstånd för ledningsdragningar, bland annat för att leda om diket som gick över sjukhustomten.
3,5 miljoner kronor skulle betalas till en markägare och 2,85 miljoner kronor till Sunderbyns byamän för ön Grundet och ”för att byamännen ska godkänna omdragningen av diket och vara positiva när byamark berörs av sjukhusetableringen”.
För överkostnaderna stod landstinget för 3 miljoner kronor, medan Luleå kommun fick betala resten.
Marken där sjukhuset byggdes har ofta benämnts som en "leråker". Bland sjukhusets kritiker användes detta ibland som ett argument som talade emot dess placering.
– Det hävdades att en grävmaskin sjunkit ner i leran, säger KG Holmqvist.
Var det bara hittepå?
– Det är klart det var.
Förutom ökade kostnader och överklaganden var även vårdanställda kritiska inför byggstarten 1 mars 1995. Någon vecka innan uttalade sig bland annat en anonym Bodenläkare i NSD.
– Vi känner ingen entusiasm och arbetsglädje. Och det vet jag gäller alla kategorier av personal.
Kritiken i artikeln handlade bland annat om att omorganisationen inför sjukhusbygget skedde uppifrån och utan dialog med de på golvet.
– Sjukvården i Norrbotten fungerar trots ledningen – inte tack vare den, sa överläkaren Staffan Wikström.
KG Holmqvist menar att stödet från läkarkåren var större än missnöjet.
– Vi hade massor av arbetsgrupper som kom med synpunkter till arkitekterna. Men alla kunde inte sitta där, det fanns säkert dem som kände sig utanför.
Just nu pågår omfattande byggnationer på Sunderby sjukhus. Bland annat byggs en ny akutmottagning och vuxenpsykiatrin ska få nya lokaler, tre våningsplan som ska omfatta 1 200 kvadratmeter inklusive källare.
Totalt investerar Region Norrbotten cirka 300 miljoner kronor i vuxenpsykiatrin. Genom åren har flera nybyggnationer genomförts på sjukhuset.
Byggde ni för litet?
– Vi höll det tajt. Vi hade ett ekonomiskt åtagande, det fick inte bli dyrare än befintlig verksamhet. Den allmänna ekonomin var på väg att skruvas åt ännu hårdare. Piteå sjukhus hade full verksamhet, Kalix också, Gällivare hade dessutom en del länsuppdrag, det var så vi dimensionerade Sunderbyn.
– Efter många år efter att Sunderbyn togs i bruk har man ändrat på uppdraget, både i Piteå och Kalix. Följden är mer inflöde till Sunderbyn, så jag är inte överraskad att man måste bygga ut.
Trots kritik, lera, överklaganden och oförutsedda kostnader kunde sjukhuset till slut byggas.
1 september 1999, fyra och ett halvt år efter byggstart, invigdes kolossen.
När det gäller den leriga marken fanns det en oro att underlaget skulle kunna skapa problem i framtiden.
– När teknikerna sa att det bara fanns en lösning, att skotta bort skiten, då sa jag "ja, gör det", säger KG Holmqvist.