Under tisdagen lämnades regeringens budgetproposition till riksdagen. Ett hett ämne som diskuterats flitigt och som tas upp i propositionen är drivmedelspriserna.
Regeringen föreslår är att drivmedelsskatten ska sänkas till lägsta tillåtna nivå i EU mellan 1 juni– 31 oktober. Då beräknas priset sjunka med dryga 1,30 kronor per liter. Dessutom kompenseras privatpersoner som äger en personbil med 1 000 kronor alternativt 1 500 kronor om man är boende i en glesbygd.
Men regeringens förslag möter kritik från massor av olika håll och inte minst klumpsumman på 1 000 kronor har blivit rejält ifrågasatt.
– Ingenting hjälper den. Totalt meningslös är den. Man får liksom inte ens en tank diesel för den summan, säger Birger Lahti, riksdagsledamot (V).
– I oppositionen försöker vi komma fram med ett förslag som kan hjälpa på ett annat sätt för vi anser att en klumpsumma som dessutom inte värderas olika mellan elbil och bränsledrivna är en konstig bidragsmetod. Vi föredrar att sänka skatterna snarare än bistå med bidrag för att få ihop pusslet hemma. Det är ett politiskt självmål att tro att ett bidrag ska hjälpa, säger riksdagsledamot Mattias Karlsson (M).
Men det är inte det enda som Mattias Karlsson är missnöjd med vad gäller drivmedelshanteringen.
– Dels så tycker jag knappt det hör till i budgetförslaget utan det är ett ämne vi hanterar på sidan om. Men vi har träff i riksdagen nästa vecka och där hoppas vi få fram vårt förslag med att försöka sänka kostnaderna med dryga fem kronor per liter allt som allt.
Birger Lahti menar att oavsett vad regeringen tar fram för förslag så är det alltid landsbygden som blir den stora förloraren.
– De som inte har något alternativ till bilen blir förlorare oavsett. Den här sänkningen räcker inte. Jag har svårt att säga en konkret lösning, men att hitta ett sätt där inte landsbygden förlorar varje gång kan inte vara en raketforskning, säger han och fortsätter:
– Det blir en forcerad utveckling. Alla kan inte behöva skaffa elbilar innan samhället är redo för det. Där jag kommer ifrån finns det en publik laddstation på 9 000 kvadratkilometer.
Mattias Karlsson menar att en prissänkning behöver komma snabbt.
– Vi har räknat på att en genomsnittlig familjs kostnader stigit med 40 000 på ett år och mycket av det härstammar från drivmedelspriserna.