– Det är sjuka summor det handlar om, man brukar säga att ett badhus kostar mellan 40–45 000 kronor per kvadratmeter att bygga. Tyvärr har många kommuner kört strutstekniken, kört huvudet i sanden och låtsats som att problemet ska försvinna. Men det gör det inte, säger Alf Wennskog på Tillväxtförvaltningen i Boden.
Bodens kommun öppnar i dagarna upp Nordpoolen igen efter renoveringar för cirka 24 miljoner kronor, och det har nyligen konstaterats att en ungefär lika stor investering krävs om badhuset i Harads ska undvika nedläggning.
– Badhus är inga evighetsmaskiner, slitaget är runt fyra gånger värre jämfört med en vanlig byggnad. Så även om man gör löpande underhållsrenoveringar håller de bara i ett visst antal år, säger Alf Wennskog.
Ett badhus beräknas ha en livslängd på mellan 30 och 50 år, och eftersom de flesta badhusen och simhallarna är byggda runt 60- och 70-talet börjar tidsfristen löpa ut för många. Det rapporteras om trötta anläggningar från många håll i länet. Bland annat i Pajala, där fyra simhallar håller på att fallera samtidigt.
– På den tiden fick man statliga bidrag som täckte åtminstone 80 procent av kostnaden, så ekonomin var i hamn om man bara hade tid och möjlighet att bygga ett badhus. Det blev som en trend, alla skulle bygga simhallar. Men de är byggda för att hålla i ungefär 50 år, så nu håller alla på att krackelera samtidigt, säger Hans Ylipää, avdelningschef på Pajalas fritidsförvaltning.
Enligt Jonas Röttorp på Svenska Miljöinstitutet gäller problematiken hela landet.
– De flesta badhus som byggdes på 60- och 70-talet är relativt uttjänta nu, så kommunerna ställs inför ett vägval om de ska investera eller inte. Det är oftast inte lönt att renovera så gamla anläggningar, så majoriteten av de kommuner vi har varit i kontakt med överväger framförallt nybyggnation, säger han.
Hans Ylipää menar att det är upp till politikerna om de vill lägga ut de 100 miljoner kronor brukar krävas för ett nytt badhus, men han tror ändå att de flesta kommer att göra det.
– Badhus är ju något av en helig ko för befolkningen, en fritidsborg för både barn och vuxna, säger han. Men om kommunerna har råd med det är en annan fråga. Pajala kommun måste nog åtminstone trolla med ekonomin på något sätt, eller låna in pengarna.