Segerviss Matti Berg inför HD-domen

2016 gav Gällivare tingsrätt Girjas sameby rätt till jakt- och fiske, samebyn bedömdes också ha rätten till upplåtelse av detsamma. 2018 konstaterade hovrätten att Girjas har bättre rätt än staten till jakten och fisket, men varken staten eller Girjas hade ensamrätt till upplåtelse av detsamma. Sista instans, i Sverige, är Högsta Domstolen och det har sagts att målet från början skulle landat hos HD. Nu är dagen kommen och klockan 9 är timman slagen. Matti Berg, ordförande i Girjas sameby, har blivit frontfigur för en symbolisk knäckfråga inte bara för Girjas sameby, jägare och fiskare utan för hela samiska folket. Matti Berg tror på seger.
– Jag tänker så här: Tingsrätten och hovrätten gav bägge samebyn bättre rätt till jakten och fisket, sedan hur domen kommer att formuleras och vilka konsekvenserna blir kan jag inte spekulera i. Men jag har väldigt svårt att se att utfallet blir något annat än att vi får rätt. 
Vad betyder då en seger?
– Att rättsläget klarläggs. Sen har vi också ifrågasatt om reformen som ligger till grund för detta kom till på ett rättssäkert sätt.
Hur viktigt är det att få upplåtelserätten också?
– Jag kan inte svara på det innan jag sett domen. Vi har stämt staten om principen att ha rätt till jakt- och fisket, säger Matti Berg.
– Men vi måste hitta lösningar som merparten kan vara någorlunda nöjda med, sen om det är samebyn, någon myndighet eller annan organisation som sköter det praktiska och formella är för tidigt att säga, säger Matti Berg.
– Men vi driver inte den här processen för att stänga någon ute, utan för att skydda våra egna intressen. Det är inget självändamål att stänga ute folk, man är lite fel ute om man tror det.
Matti Berg säger sig dock se fördelar med att ha en samisk förvaltning av jakt- och fiskerätten.
– Jag ser det väl så här, att för mig personligen är det bättre att vi har en samisk förvaltning än en kolonial förvaltning, som jag menar att länsstyrelsen är. 
En oro som finns bland samer som inte är del i samebyar är vad det innebär för dem om jakt- och fiskerätten knyts till samebyarna, att icke-renskötande samer inte skulle ha samma rätt som renskötare.
– Jag har funderat mycket på den frågan, och den är väldigt intressant. Men jag tycker inte att den hör hit, eftersom det är en helt annan fråga vi prövar i domstol. Rättighetsfrågan är en intern samisk fråga och jag tycker inte att vi borde föra den debatten i media, säger Matti Berg.
Han placerar frågan i ett vidare perspektiv.
– Generellt handlar det om spänningarna som uppstått när vi i hundratals år levt med söndring, assimilering och tvångsförflyttning. De såren lagas inte över en natt, det kommer att ta lång tid om ens om vi någonsin kan läka alla dessa sår.
Förra justitiekansler Anna Skarhed uttryckte efter hovrättsdomen att det var dags för en politisk lösning på frågan. Någon sådan har inte uppenbarat sig, eller ens förts på tal. Istället har regeringens företrädare menat att de inte vill lägga sig i en pågående rättsprocess.
Känns det som att det varit ovanligt tyst från politiskt håll?
– Det har det varit, och jag kan förstå att de inte vill lägga sig i en pågående rättsprocess. Men de borde skämmas att det gått till en rättsprocess överhuvudtaget, säger Matti Berg.
Han tror dock att regeringen och riksdagen följer Girjasmålet noggrant eftersom det kan inverka på andra samiska frågor – exempelvis de om gruvbrytning i Gallok och Laver. 
Det finns ett scenario där HD dömer till statens fördel.
– Då kan man ju fundera, hur mycket avvaktar regering och riksdag den här rättsprocessen innan de avgör frågor som gruvor i Gallok och Laver. Kommer det här målet ha en inverkan på tillståndsprövningarna? Jag tror inte det är omlöjligt, säger Matti Berg och tilläger lakoniskt:
– Går domen emot oss får de väl brytningstillstånd på fredag.