Tre kommuner på topp 10. Elva på övre halvan. Lärarförbundets rankning för Sveriges bästa skolkommun 2016 var en norrbottnisk framgång. Kanske är det bland landets främsta skolor. Men inte nödvändigtvis. Statsvetaren Anders Sundell menar att man inte ska ta rankningen på för stort allvar.
– Jag tycker, på grund av den metodik lärarförbundet använder, att resultaten inte blir så informativa. Framförallt förändringarna år till år som de vill tolka som resultat av någon satsning, det tror jag mer är slumpässiga förändringar.
Genomsnittliga kommunen flyttades 43 platser på listan jämfört med föregående år, upp eller ned. Överkalix klättrade till exempel 200 platser på rankningen.
– Örkelljunga gick från tio sämsta till tio bästa på ett år och två år senare är de tillbaka på plats 214 igen. Det är inom loppet av en elevs skolgång från årskurs sex till nio. Under den tiden gick kommunen från en av de bästa till en av de sämsta – det tror jag inte märktes ute i skolorna, säger Anders Sundell.
Stirra er inte blind på den här rankningen med för många kriterier. Titta i stället på några enkla faktorer som andelen godkänt i alla ämnen, meritvärde och gymnasiebehöriga, menar Sundell.
– Jag tycker inte att den här rankningen hjälper diskussioner om skolan, titta på långsiktiga trender i stället, säger han.
Anneli Lifbom är vice ordförande på lärarförbundet i Luleå. Hon ser däremot inte problemen med rankningen.
– Den har 13 olika kriterier, inte bara med hur många lärare som är behöriga utan även hur lärarna mår och hur de gör sitt jobb. Jag måste lita på det som lärarförbundet har fått fram och jag tycker att det är bra kriterier.