Hösten närmar sig och semestrarna lider mot sitt slut, vilket det kanske känns som pengarna också gör.
Både Johanna Kull, sparekonom på Avanza, och Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, menar att det största felet många gör under semestern är att spendera mer än vad som var tänkt. För att komma på fötter igen är bådas tips att få en bild av hur ens ekonomi ser ut i dagsläget.
– Jag tycker man ska börja med att göra en översikt av sina utgifter och inkomster, skapa en medvetenhet helt enkelt, säger Johanna Kull.
– Summera hur konsumtionen har sett ut och sedan får man titta framåt, ringa in vad det är för utgifter som väntar, säger Ingela Gabrielsson.
Ingela Gabrielsson menar att en ska slå fast vilka fasta utgifter en har för att sedan börja dra ned på de rörliga, så som streamingtjänser som går på autogiro.
– Vilka utgifter drar mycket? Abonnemang som rullar på var för sig kanske inte är så dyra men sammantaget blir det mycket pengar.
Hon tycker även att en ska vara beredd på hur ekonomin kan komma att se ut om en förlorar jobbet, att se till att det finns ett medlemsskap i en arbetslöshetskassa. Men också kolla över alternativ till nykonsumtion.
– Barnen växer på sommaren, då kan det vara en bra idé byta med andra föräldrar och handla second hand.
Johanna Kull tycker främst att en ska ha koll på sin buffert som hon kallar den "privatekonomiska livbojen", men menar att det alltid är bra att ha ett mer långsiktigt sparande med låg avkastning.
– Ett månadssparande i ett fondkonto som går automatiskt, det är väldigt enkelt och lättskött.
Hur mycket av sitt sparande ska en lägga undan i ett fondkonto?
– Det är högst individuellt. Bufferten bör vara på plats, så till en början bör 90 procent av sparandet gå till en buffert och tio procent till ett fondkonto.
Bolån är ofta en av våra största avgifter, något som man ibland kan spara pengar på genom att se över vilken ränta en betalar, berättar hon.
– Jämför räntorna med en snittränta och titta om det är en marknadsmässig ränta eller inte, varje månad måste bankerna redovisa vad de ger för ränta i snitt till sina kunder.
Snitträntorna på rörliga bolån ligger i dag på 1,3 procent och uppåt, menar Johanna Kull.
– 1,3 - 1,5 procent finns det ofta möjlighet att sänka räntan till, där kan det finnas tusenlappar att spara för ett vanligt hushåll.