Så påverkas kroppen när klockan ställs om

Under natten mot söndag är det återigen dags att ställa om klockan en timme. Den här gången ska de vridas fram – och i och med det inleds sommartiden.

Det där med att ställa om klockan två gånger per år, för sommartid och vintertid, är något som vi gör per automatik.

Men varför gör vi det? Och vilken nytta har de olika ­tiderna egentligen?

– Från början infördes sommartid som en följd av kristider, att man ville spara energi, och att man ville utnyttja dagsljuset bättre på exempelvis industrier i kristider. Men i dag är en övergång till sommartid inte alls styrt av de aspekterna. Nu handlar det mer om en anpassning till resten av Europa och det globala livet, förklarar Arne Lowden, sömn- och ljusforskare vid Stockholms universitet.

Lowden är en av Sveriges mest ansedda forskare inom sina områden, och han berättar att det finns flera faktorer som påverkas vid en övergång från vintertid till sommartid.

Den största är kanske den biologiska effekten med sömn – och framför allt i norra delarna av landet märks det ganska tydligt.

Arne Lowden har precis avslutat en studie i Kiruna där han tittat på människors beteende både under vinter- och sommartid.

– VI kan se skillnader. För de som arbetar dagtid under vintern är det så att man går och lägger sig senare och går upp senare. Det rör sig om i snitt 45 minuter skillnad i deras sovmönster och sovrytm. Men när det gäller sömnlängd finns det ingen större skillnad. Däremot finns det skillnader i sömnkvalité, säger han och fortsätter:

– Det beror på att man har lite dagsljus, vilket gör att det blir svårare för kroppen att reglera dygnsrytmen. Det är därför man lägger sig senare, när det inte finns någon klar signalering vad som är dag och natt. Det blir svårt för hjärnan att hänga med. När det sedan börjar bli ljusare får kroppen ett tydligt avslut på natten, och då blir det lättare för kroppen att ­ställa om till dagtid också.

I sin studie i Kiruna har Arne Lowden även tittat på personer som jobbar skift.

– När vi tittade på de skiftgående personerna har de en betydligt bättre rytm. Deras sömnrytm påverkas inte av årstiderna på samma sätt. Så de skiljer sig från de personer som jobbar dagtid. Vi tror att det beror på att man ofta tillämpar skiftgång där man har en ledig vecka. Det gör att de människorna kommer ut mycket mer under den ljusa delen av ­dagen än de som arbetar under dagtid, säger Lowden.

För det flesta människor innebär sommartiden att de känner sig mer pigga och alerta.

Men det finns undantag.

Arne Lowden förklarar att människor som bor på de norra breddgraderna kan känna sig lite trötta under ett par veckor efter det att sommartiden har trätt in.

– Så här års har människorna i norr inte varit särskilt exponerade för solen. Så vi har haft ett underskott av Serotonin, vilket gör att vi kan tappa lite i humöret. När sedan ljuset kommer tillbaka får vi högre serotoninnivåer. Men det blir ändå en slags kvardröjande effekt från vintern eftersom det tar ett tag för kroppen att hänga med och ställa om, säger han och fortsätter:

– En annan orsak till att man blir lite vårtrött är att vi rör på oss mer i vardagen när ljuset kommer tillbaka. Det kan också påverka oss i början innan kroppen är igång. Det kan förklara varför vissa personer ­känner sig lite vårtrötta.

En undersökning som gjordes för ett par år sedan visade att 54 procent var för att man bara skulle gå efter sommartid, och inte ställa tillbaka klockan på hösten.

Men Arne Lowden håller inte ­riktigt med.

– Men jag tycker det är viktigt att vi går tillbaka till vintertid också. Alla de positiva effekter som vi får under övergången till sommartid får vi tillbaka när går över till ­vintertid.