Länsstyrelserna, alltså staten, fortsätter isåfall att upplåta småviltsjakt och fiske på statens mark i fjällen, med tillägget att samebyar som visar att de har bättre rätt än staten att upplåta jakt och fiske får göra det. De måste dra staten till domstol.
Ordföranden Eric M Runesson har varit tydlig med att inte föregripa vad renmarkskommittén kommer fram till. Men han tycker att det "blivit för mycket tokigheter" i media och sociala medier, dessutom har ledamöter redan uttalat sig.
– Vi har kommit fram till att den kloka saken att göra nu är att se till att lagtexten stämmer med rättsläget efter Girjasdomen. Lagen stämmer inte idag för Girjas får visst upplåta jakt trots att det står annorlunda i lagen, säger han.
Det här ska gälla tills utredningen blir klar om två år. Även renskötselrätten och samebyarnas organisation och medlemskap utreds och det är saker som påverkar hur en framtida lösning kan se ut.
I förslaget finns mindre justeringar i lagen som ska göra det enklare för länsstyrelserna att till exempel besluta om avlysningar. Idag spretar praxis mellan Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Härjedalen. Det ska även bli lättare för allmänheten att se vad de har för möjligheter till jakt och fiske.
Kommittén vill öppna upp för lokala initiativ, som samverkansprojektet Rádestit i Arjeplog. Göra det möjligt för lokala jägare, fiskare och samebyar att gå ihop med turistnäringen eller kommunen i samarbeten kring upplåtelsen av jakt och fiske. Men det är inte klart.
I en bilaga till delbetänkandet finns en kompromisslösning där alla samebyar ska upplåta jakt och fiske, med villkoret att de inte utan sakliga skäl får stänga andra ute.
Det är en skiss på en möjlig framtida lösning, att ha synpunkter på under resten av utredningen.
Sekretariatet har haft dialog med renskötarna och länsstyrelserna om vad som är sakliga skäl, berättar Runesson.
– Skäl som anknyter till renskötseln och renarnas behov att få vara i fred vissa tider på året ju lär bli sakliga skäl. Men det kanske inte är sakliga skäl att vägra upplåtelser av hänsyn till egen jakt. Det får vi diskutera till 2025.
En skrivelse har lett till oenighet. Det handlar om att jakt och fiske ska upplåtas om det sker med ringa olägenhet för renskötseln. Det förklaras med att det skett en glidning från "ringa olägenhet" i förarbetena till rennäringslagen 1971 till "avsevärd olägenhet" i rennäringsförordningen 1993.
– Vi anpassar språkbruket så att det blir som riksdagen tänkt. Egentligen tror jag inte att det blir någon större saklig förändring, men det är möjligt att länsstyrelsen kan få anpassa sig lite, säger Runesson.
Centerpartiets representant Linda Modig (C) i Övertorneå tycker att den allmänna debatten inför delbetänkandet har spårat ur. Det är smärre tekniska förändringar efter HD-domen, säger hon.
– Det tar sikte på situationen där samebyar hamnar i en likadan ställning som Girjas, alltså att man har ett lagakraftvunnet avgörande. Huvudpoängen med delbetänkandet är snarare att det blir precis som nu, fortsatt statlig upplåtelse i ytterligare ett antal år.
SD, M och KD har flaggat för att de kommer att reservera sig, enligt uppgifter i Svensk jakt. Vi har sökt de tre ledamöterna för kommentarer om det.
"Jag/vi lämnar inga kommentarer innan justering. Märkligt att Linda valt att göra det", skriver John Widegren (M) i ett mejl.