– Svensken har inte full koll på alla skatter. Det är ett ganska svårt område och det som syns i lönekuvertet är bara en del, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.
Möt Henrik Hemtjänst, Gunilla Gruvis och Cajsa Chef, tre fiktiva innevånare i Norrbotten som får representera typiska skattebetalare.
Utöver kommunalskatt och statlig skatt för höginkomsttagare så räknar vår kalkyl också med arbetsgivaravgifter på 31,42 procent samt konsumtionsavgifter på 20 procent av nettolön – då lönen oftast konsumeras förr eller senare.
Henrik Hemtjänst, 29, bor i Arvidsjaur och jobbar i vården.
Han tjänar 25 000 kr per månad. Först betalar arbetsgivaren sin avgift på 7 855 kr, efter det betalar Henrik kommunalskatt och landstingsskatt i Arvidsjaur på 8 016 kr och får sen tillbaka 2 219 kr i jobbskatteavdrag. Kvar återstår då 19 091 kr i lönebeskedet. Efter lönen har konsumerats har Henrik även betalat 3 818 kr i konsumtionsskatt. På ett år bidrar Henrik med 211 000 kr i skatteintäkter, när bland annat public-service avgiften lags till.
Gunilla Gruvis, 37, från Kiruna jobbar på LKAB.
Hon tjänar 36 300 kr per månad. Här betalar arbetsgivaren 11 406 kr. Gunilla skattar 12 180 kr till Kiruna kommun och landstinget. Hon får tillbaka 2 703 kr i jobbskatteavdrag. Kvar återstår 26 711 kr i lön och när den konsumerats har hon betalat 5 342 kronor i konsumtionsskatt. Under ett år bidrar Gunilla med 316 000 kr i skatteintäkter.
Cajsa Chef, 55, i Luleå jobbar på bank.
Hon tjänar 74 500 kr per månad. Först betalar arbetsgivaren 23 408 kr. Sedan skattar Cajsa 25 010 kr till Luleå kommun och landstinget. Efter det betalar hon en statlig inkomstskatt på 7 289 kr då hon räknas som höginkomsttagare och efter det får hon tillbaka 1 999 kr i jobbskatteavdrag. När hela lönen på 44 088 kronor har använts har hon betalat 8 817 kr i konsumtionsskatt. Hon bidrar då med 751 700 kr i skatt på ett år.
Är det rimligt att betala så mycket skatt?
– Sverige har ett högt skattetryck men det har vi själva valt i demokratiska val så det har jag ingen åsikt om. Jag skulle däremot önska en större reform av skattesystemet så att det blir mer enhetligt, logiskt och överskådligt. Även ekonomer kan ha svårt att förstå skattesystemet ibland, det ser man inte minst i frågan om pensionsskatterna, säger Jens Magnusson.
Från skatten fördelas ungefär 20 procent till staten, 35 procent till kommunen, 20 procent till regionen och 25 procent till ålderspensionen.