Malin Sundqvist berättar att en liten Laro-bebis föddes för några veckor sedan. "Det går att ta läkemedlet när man är gravid", säger hon.
Programmet innebär att patienten får opioidläkemedel förskrivet av sjukvården, istället för att ta illegala droger.
– Många av våra patienter har jobb och familj, en del har fastnat i ett beroende på grund av att de fått smärtstillande förskrivet via sin hälsocentral och för andra är medicinen ett sätt att hålla dem vid liv, säger psykiatri- och utvecklingssköterskan Malin Sundqvist, vid Laromottagningen i Sunderbyn.
För att bli antagen till Laroprogrammet krävs det att patienten har ett opioidberoende som bedöms ha pågått i minst ett år. Patienter kan själva söka till Laro, men de kan också remitteras till Laromottagningen av sin läkare.
– Just nu har vi 120 inskrivna i Luleå, Sunderbyn och Boden, och 44 på kö. När vi får in en ny patient börjar vi med att göra en utredning, för att styrka att personen verkligen har ett opioidmissbruk, berättar hon.
Region Norrbotten följer Socialstyrelsens kunskapsstöd för Laro och enligt det ges behandlingen i tablettform dagligen de första 90 dagarna.
– De första tre månaderna måste de komma hit varje dag för att få medicinen, sedan kan man efter en ny bedömning i vissa fall börja med så kallade take away-doser, säger Malin Sundqvist.
Laro finns tillgängligt för patienter i Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Gällivare.
– För patienter i Kiruna finns möjligheten att få injektioner månadsvis, men det är möjligt först när man kommit lite längre i programmet, säger Malin Sundqvist.
Hon berättar att patienterna hon möter är alla möjliga typer av människor och att det finns olika skäl till varför de fastnat i ett missbruk. Ett problem många av dem stöter på är stigmatiseringen från samhället.
– Många av dem berättar inte för sina arbetsgivare att de är med i Laro. Det behöver de inte heller göra, det här är en medicin de tar, det är ingenting de är skyldiga att berätta, säger Malin Sundqvist.
Patienterna får ofta problem i sina kontakter med den somatiska vården.
– Vi hör ofta att de inte tas på allvar när de söker vård på andra instanser, det handlar helt enkelt om okunskap om läkemedlen, säger hon.
Vi har träffat personer med egna erfarenheter av Laro. Deras åsikter om programmet går isär. "Jag tänker inte ens på andra droger nu", säger en av dem.
Vi har träffat flera beroendesjuka med olika erfarenheter av Laro. En kvinna som varit med i programmet, en annan som vill börja med det, en man som beskriver att han fått livet tillbaka tack vare behandlingen samt en man som tagit sig ur sitt opioidberoende på egen hand. Ingen av dem vill medverka öppet i reportaget.
– Min familj har fått skämmas nog mycket över mig, säger mannen som lyckats bryta sitt opioidberoende själv.
Han är inte fri från beroendet i sig, men hans vänner beundrar honom för att han lyckats sluta med opioiderna.
– Avtändningen tar flera månader, säger kvinnan som tidigare varit med i programmet.
Hon berättar att det inte varit direkt frivilligt hon slutat med opioider, utan snarare på grund av att hon blivit inlåst. Men hon beskriver också att hennes missbruk, precis som för många andra, börjat med att hon haft smärtproblematik.
– Vården tar en inte på allvar när de får veta att man är missbrukare, säger hon och får medhåll av sin väninna.
Väninnan har ansökt till Laro och fått klartecken, men inte påbörjat programmet ännu.
– Jag har tagit subutex själv nu ett tag och det funkar jättebra. Jag tänker inte ens på andra droger, jag tar det som en medicin, för att fungera. Jag vill inte missbruka, jag vill bara leva ett normalt liv, säger hon.
Personer med egna erfarenheter av Laroprogrammet beskriver att läkemedlen fungerar, men att de är nästintill omöjliga att sluta med.
Den andra mannen, som är med i Laro just nu, beskriver att han fått ordning på hela livet tack vare programmet.
– Jag har fått kontakt med mina barn och ordnat med bostad. Jag träffar mina polare på förmiddagarna, jag kan ju inte bara sitta hemma. Vid ett-tiden brukar det börja bli lite för stökigt för mig, då drar jag hem, säger han.
Även han har en besvärlig smärtproblematik och en stor operation i bagaget.
Några av dem är kritiska till regionen för att de "straffar" Laropatienter som tagit andra preparat utanför programmet.
– De kan få halverad eller indragen dos om deras prover visar positivt på andra substanser än Laroläkemedlen. Men oftast försöker vi utöka deras insatser då, så att de ska få hjälp, säger Malin Sundqvist.
Ida-Theres Nerell, enhetschef på Beroendecentrum, påpekar att det kan vara farligt för patienterna att kombinera Laroläkemedlen med andra droger.
Malin Sundqvist och Ida-Theres Nerell jobbar vid Laromottagningen i Sunderbyn. "När vi lyckas hjälpa människor är det här jobbet helt fantastiskt", säger Malin Sundqvist.
– Det kan ju leda till jätteallvarliga konsekvenser, vi har ju ett ansvar. Ser vi att de använder andra droger kan vi vara tvungna att avbryta behandlingen, säger hon.
Den senaste rapporten från det nationella kvalitetsregistret Bättre beroendevård visar att överlevnaden bland Laropatienter i Sverige är 99,15 procent, ett år efter att de registrerats i programmet.
– För en del är Laro något som räddar livet på dem, de kanske aldrig blir riktigt rehabiliterade. Men vi har också många patienter som det går riktigt bra för. För några veckor sedan föddes en liten Laro-bebis, det är när vi lyckas hjälpa människor det här jobbet är helt fantastiskt, säger Malin Sundqvist.