Coronaviruset sprider sig och det gör även den ekonomiska kris som blivit följden. Regeringen, Riksbanken och Riksgälden har presenterat krispaket för att hjälpa företag som hamnat i akut ekonomisk kris.
– I Norrbotten har vi en del större företag som basnäring. De har ännu inte märkt av krisen så mycket och kommer kanske inte att gå ner i en så djup svacka. De kan få det lättare att gå vidare. Däremot de företag som tappat 70–100 procent av efterfrågan och som kommer att slås ut, hur lång tid det tar för dem att komma tillbaka är jättesvårt att säga, säger Lars Lindberg, regionchef för Företagarna i Norrbotten.
På nationell nivå är osäkerheten också stor. Den här krisen som är en pandemi, till skillnad mot andra typer av kriser som krig och finanskriser, är unik i sitt slag. Det menar Lars Jonung som är professor emeritus vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 2006 gjorde han en utredning åt EU-kommissionen om vilka konsekvenser en pandemi skulle få på EU:s ekonomi och han kan i dag se att det finns några stora skillnader med den nu aktuella pandemin.
– Politikerna har reagerat häftigt med en lång rad begränsningar på människornas och den internationella handelns friheter. Vi har också kraftiga inhemska begränsningar. Vi har inte haft liknande mönster i tidigare pandemier. Det finns en annan skillnad också, som inte är lika stor. Det är möjligt att dagens pandemi kommer att utlösa problem på finansmarknaden. Vi vet ännu inte vad som kommer att hända med företagens och hushållens stora upplåning och skuldbörda, säger Lars Jonung.
En annan följd av krisen där gränser och fabriker stängts är att företagen på lång sikt kan börja korta de globala produktionskedjorna. Klas Eklund, senior economist, Mannheimer Swartling, skriver i en debattartikel i DN, att "för världen som helhet blir inkomsterna lägre, fattigdomen biter sig fast längre. De ekonomiska viruseffekterna kan alltså bli klart mer långsiktiga och obehagliga än vad de flesta räknar mer".
En följd av att länder stängt gränserna även för varor har varit att det blivit svårt att få igenom leveranser med kritiska produkter för sjukvården.
– Det är den offentliga sektorn som har misslyckats för den har inte planerat för en pandemi. Det kan vi göra genom att ha beredskapslager, eller att vi har en beredskap för tillverkning av läkemedel, säger Lars Jonung.