– De fortsätter att investera och är oerhört aktiva på olika sätt. De etablerar nya baser, producerar många olika typer av vapensystem och övar på ett mycket mer avancerat sätt än tidigare. De är också beredda att använda den här förmågan för att nå sina politiska syften, vilket annekteringen av Krim är ett tydligt exempel på.
Rysslands agerande har förändrat hela situationen, menar han, och för att kunna fortsätta hävda den internationella folkrätten och sin egen suveränitet måste Sverige hitta nya sätt att förhålla sig till det. Riksdagen har därför beslutat att investera 17 miljarder i en ökning av den militära förmågan fram till 2020.
– Det handlar om allt från fältuniformer och mörkerutrustning till vapensystem och en ny stridsgrupp på Gotland. Vi satsar över ett väldigt brett fält, säger Peter Hultqvist.
Den andra delen i den nya strategin är ett utökat samarbete med andra länder, där Finland pekats ut som särskilt viktig samarbetspartner. Tillsammans jobbar de nu med scenarion om hur de kan agera även ”bortom fredstida förhållanden”.
– Allt vi gör är också en signal till andra länder, att vi i stort som smått försöker höja vår militära förmåga och på det sättet bygga en högre tröskel i förhållande till omvärlden.
Läs mer: Finska trupper i Boden - samarbetet utökas
Den senaste tidens nyhetsrapportering har dominerats av hotbilden från terrorism och kriget i Syrien, men det är inte Försvarsmaktens huvudområde. De kan hjälpa SÄPO med helikoptrar för terrorbekämpande åtgärder men annars är det fullt fokus på konkreta händelser i närområdet.
– Det är utgångspunkten för vårt agerande och det förändrade säkerhetsläget här har också lett till att vi gjort en omvärdering inom försvaret, där vi nu prioriterar den nationella delen mer.