Projektledare för studien var Bengt Eriksson, företagskonsult. Till grund för studien ligger ett flertal register, bland annat från Jordbruks- och livsmedelsverket samt Sametinget. Även många människor och företag involverade i rennäringen ingår. Bland annat rör det sig om renägare, livsmedelsföretag, byråkrater, transportnäring, kommuner och många fler.
– Jag har pratat med de flesta, säger Bengt Eriksson.
I förstudien står det att resultaten inte ska betraktas som absoluta sanningar utan snarare som en indikation och ett debattinlägg om rennäringen. Det har varit svårt att ta fram faktaunderlag då projekttiden var begränsad till tre månader.
– Det jag känner mig mest säker på är att jag har skapat en bild av att det är en betydande aktör i Norrlands inland och Norr- och Västerbotten. Det är en av de största, kanske den totalt största arbetsgivaren i Norrlands inland. Genom dess existens och inköp av varor på järnhandel och matvarubutiker håller de uppe glesbygdsbutikerna i Norrlands inland. Det är viktigt för besöksnäringen, säger Bengt Eriksson.
Enligt förstudien omsätter rennäringen i alla led, det vill säga med besöksnäring, matvarubutiker, och så vidare 7 200 anställningar indirekt i Sverige.
– Initiativet till förstudien kom från det lokala näringslivet i Pajala, bland annat garverierna och livsmedelsproducenterna som hade observerat att slaktvikterna gick utför, kvalitén på köttet blev sämre och kvalitén på renhudarna försämrades. Det är en utveckling av den ökade stressnivån bland renarna på grund av rovdjuren, säger Bengt Eriksson.
Just rovdjuren nämner han som ett framtidshot, han menar att de tar 20 procent av renstammen per år. Han får medhåll i av Tomas Sevä, renskötare i Muonio sameby. Han vill att rovdjursstammen ska sänkas och oroar sig för kommande generation renskötare.
– Det är en skrämmande utveckling med de förutsättningarna vi har i dag i Sverige för att bedriva renskötsel, säger Tomas Sevä.
För framtiden tror Bengt Eriksson att man måste hitta en balans mellan rovdjursstammen och renskötande samer.
– Jag tror inte på mer bidrag, trots att rennäringen inte får särskilt mycket bidrag. Det är en allmän uppfattning som inte stämmer, säger Bengt Eriksson.