Rekordår för malmproduktionen

Trots den senaste tidens mörka rubriker kring gruvnäringen har produktionen av malm aldrig varit större i Sverige. Och med LKAB:s pågående expansion lär den snart stiga ännu mer.

Ökar kapaciteten. Verksamheten är igång i en av LKAB:s nya gruvor i Svappavaara, och nu finns alla tillstånd klara även för Mertainen och Leveäniemi.

Ökar kapaciteten. Verksamheten är igång i en av LKAB:s nya gruvor i Svappavaara, och nu finns alla tillstånd klara även för Mertainen och Leveäniemi.

Foto: Mattias Forsberg

Norrbotten2015-06-17 21:43

Enligt nya siffror från Sveriges geologiska undersökning (SGU) blev 2014 ett rekordår för landets malmproduktion. Detta trots den senaste tidens fallande råvarupriser och konkurser inom gruvnäringen.

– Det finns fortfarande en efterfrågan och vi har bra produkter och duktiga leverantörer i Sverige. När priserna är lägre blir det ännu viktigare att kunna sälja mer, och så länge man kan göra det utan förlust blir ökad produktion en bra affär, säger Erika Ingvald, enhetschef för mineralinformation och gruvnäring på SGU.

Produktionen av järnmalm låg däremot kvar på ungefär samma nivå som föregående år. LKAB – landets överlägset största järnmalmsproducent – låg på siffror kring 26 miljoner ton färdig produkt, vilket produktionschefen Markus Petäjäniemi tror kommer gälla även för 2015.

– Vi har en begränsad kapacitet i våra underjordsgruvor så för att få till en betydande produktionsökning måste vi ha andra, nya gruvor, säger han.

LKAB har haft som mål att producera 37 miljoner ton färdig järnmalmsprodukt om året, en ökning med mer än 40 procent, och enligt Markus Petäjäniemi är det målet snart inte långt borta.

– Nu har vi efter flera års väntan till slut fått alla tillstånd för de nya gruvorna i Svappavaara-området. Så om ett år bör vi kunna visa en ökad produktion, och allt eftersom vi successivt kommer igång med verksamheten där kan vi nog nå 37-målet om ungefär tre år.

I dagarna publicerar även Norr- och Västerbottens länsstyrelser en gemensam strategi för hållbar utveckling av mineralsektorn i regionen. En av de stora utmaningarna som presenteras är det fortsatt svajiga råvarupriset på järnmalm. Näringslivschefen på länsstyrelsen i Norrbotten, Andreas Lind, framhåller dock vikten av att bibehålla ett långsiktigt perspektiv.

– Vi har hundra års erfarenhet av gruvnäring och förståelse för att konjunkturen går i cykler. Det gäller att klara sig igenom tider av lägre lönsamhet för att sedan vara beredd när det vänder igen.

Gruvorna i Norr- och Västerbotten står tillsammans för ungefär 90 procent av EU:s produktion av järnmalm, en fjärdedel av guldproduktionen och cirka tio procent av kopparproduktionen.

– Norra Sverige är idag Europas ledande gruvregion, och det finns inget som tyder på att vi inte kommer fortsätta vara det. Den viktiga frågan är hur vi förvaltar vår position på bästa sätt, och ser till att effekterna av det blir så goda som möjligt för våra län.

Malmproduktion i Sverige

2013:

Icke-järnmalm: 41,7 Mton

Järnmalm: 37,4 Mton

2014:

Icke-järnmalm: 45,1 Mton

Järnmalm: 36,3 Mton

Malmproduktionen har slagit rekord varje år de fem senaste åren. De metaller som stod för den största ökningen under 2014 var silver (tolv procent) och zink (26 procent).

2013 bröts 91 procent av EU:s järnmalm i Sverige, och 87 procent av Sveriges järnmalm bröts av LKAB. Resterande 13 procent utgjordes av Northland Resources och Dannemora Mineral, vilka båda har gått i konkurs sedan dess.

Källa: SGU

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!