– Samerna är ett folk i fyra länder. Därför är det rimligt att din nationstillhörighet inte ska avgöra om du får kandidera i det landet där du är bosatt, säger Josefina Skerk, vice styrelseordförande i Sametinget.
Som lagen är utformad i dagsläget är det möjligt att vara röstberättigad till Sametinget utan att vara svensk medborgare. Men för att kandidera, och sitta som valt ledamöte i Sametinget, krävs det också att man har ett svenskt medborgarskap. Men för att kandidera kommer man fortfarande behöva vara bosatt i Sverige.
– Övergripande tycker jag de här förslaget är bra. Men jag ser gärna att vi i styrelsen och valnämnden sätter oss ner och ser över det här och återkommer med ett remissvar till regeringen, säger Josefina Skerk.
Förslaget innehåller också förändringar i själva röstprocessen. Man vill göra det enklare att styrka sin identitet inför valförrätten och också öppna upp för möjligheten för nära anhöriga att vara vittnen vid brevröstning.
Under hösten var det stora debatter om vem som skulle ha rätt att upptas i den samiska röstlängden. Tror du att de här förslagen kan leda till liknande framtida debatter?
– Det här är rimliga förändringar. Oavsett hur man ser på vilka som ska få rösta i Sametingent så vill man att de som röstar ska få sin röst räknad. Och det här kommer förhoppningsvis göra att fler röster kan godkännas, säger Josefina Skerk.