Priset för den 65-procentiga järnmalmen har sedan nyår stigit från 100 dollar till 122 dollar per ton. En 20-procentig ökning, men trots uppgången är framtiden osäker.
– Det är svårt att göra en bedömning men vi tror att nivåerna kommer att gå ner när bland annat Brasilien kommer igång igen, säger Åsa Allan, vice vd vid Kaunis Iron i Pajala.
Det är flera orsaker till att priserna gått upp.
– Det ena är att Kina har kommit i gång bra och det driver upp priserna. Det andra är de begränsningar i produktionen som funnits i Sydamerika och då framför allt Brasilien som är en stor leverantör av den här typen av produkter. Även den stora dammkatastrofen där påverkar än.
För LKAB har också Kina spelat en stor roll för det höga priset på malmprodukter då Kina köper hälften av den järnmalm som produceras i världen.
– Kina har återhämtat sig snabbt efter coronapandemin, medan efterfrågan i Europa, Amerika och Mellanöstern fortfarande är ganska svag. En lika stor förklaring till det höga priset är att utbudet på järnmalm har varit försvagat på grund av coronapandemin. Vi har tappat leveranser i Europa men har kunnat kompensera med att leverera till Kina. Så utan kinesisk efterfrågan hade det slagit hårdare mot LKAB, säger Markus Petäjäniemi, teknikdirektör vid LKAB.
I mars när coronapandemin slog till drabbades industrierna i Europa hårt, bland annat bilindustrin som i stort sett stängde ner. De har inte återhämtat sig fullt ut.
– När jag har talat med kunderna så är marknadsutsikterna mycket osäkra inför hösten. Kommer det att återhämta sig i höst eller kommer det att gå en bra bit in i vintern, säger Markus Petäjäniemi, LKAB.
Måste Europa återhämta sig eller räcker det att efterfrågan ökar i Kina?
– Det är sårbart att vara beroende av få marknader. Vi vill ju sprida våra risker för plötsligt kan det hända något i Kina. Det är säsongvariationer där också.
Förutom malmpriserna och efterfrågan så spelar dollarkursen en roll.
– Det är klart den gör för vi har våra kostnader i svenska kronor och får betalt i dollar. I april låg dollarkursen över 10 kronor och nu har den gått ner till mer normala nivåer, drygt 9 kronor. Så sett till helheten, priser, dollarkurser men även fraktkostnaderna, påverkar de vad vi får betalt. Vi kan inte påverka priser och dollarkurser men däremot våra kostnader och produktiviteten för att få bästa lönsamhet, säger Åsa Allan.