– Det har blivit mycket värre nu. Jag ska inte säga att alla gode män missköter sig men det är ett svårt uppdrag och det finns jättestora variationer i hur det utförs, säger Mikaela Hagan, sakkunnig på Rädda Barnen.
De är bland annat kritiska till att det inte finns några riktlinjer för hur många uppdrag en god man maximalt kan åta sig och heller ingen tidsgräns för hur lång tid ett barn kan få vänta innan de tilldelas en god man.
– Som det ser ut nu så kan det dröja flera veckor i några kommuner, säger Mikaela Hagan.
Det finns idag inte särskilt höga formella krav på vem som kan bli god man, förutom att personen ska vara ”en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna”. Sedan är det upp till kommunerna att göra en lämplighetskontroll och kolla upp personen i exempelvis polisens och kronofogdens register.
– Men det görs också olika mycket i de olika kommunerna. Och det varierar hur mycket utbildning de gode männen får innan sitt uppdrag, en del får bara en broschyr i handen. Vi tycker absolut att lagstiftningen borde ställa högre kompetenskrav, säger Mikaela Hagar.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) lade i höstas fram en begäran om systemändring till regeringen, där de vill professionalisera hjälpen genom heltidsanställda gode män istället för dagens lekmannasystem.
Läs mer: SKL: "Lagen har spelat ut sin roll"
Även Migrationsverket ser det som en möjlig lösning.
– Får du syssla med det på heltid kan du förmodligen sköta dina uppdrag på ett bättre sätt än om du ska kombinera det med 40 timmars arbetsvecka. För det krävs en hel del av gode män och jag kan tänka mig att det blir svårare och svårare att göra det på sin fritid om man får flera uppdrag, säger Kenneth Andersson, expert på Migrationsverket.