Stefan Källström berättar om viktiga saker att tänka på ifall man ska upp till fjälls och varför det kan vara riskabelt för den oerfarne.
Fjällvandring tycks ha fått ett uppsving i år och det är framför allt Sarek nationalpark och Kebnekaise som står högt upp på folks listor. I samband med förrädiskt väder och vad polisen påstår kan bero på bristfällig utrustning och "TikTok-trender" har antalet utryckningar för att undsätta vandrare i nöd ökat.
– Jag ska inte säga att det är ett rekord men vi har haft många uppdrag under sommaren, ungefär 70 stycken, och nu på bara några dagar har vi haft sju-åtta stycken, säger Stefan Källström som är polis- och fjällräddningssamordnare i region nord.
Och det är främst helikoptrar som används vid räddningar på fjället under sommartid.
– Det blir att vi måste använda oss av helikoptrar under sommartid för det är snabbast och man kan inte ta sig fram med till exempel fyrhjulingar. Sen under vintertid kan man ta sig fram med snöskoter, säger Stefan Källström.
Hur ser kostnaderna ut för dessa typer av uppdrag?
– Helikoptrarna är såklart den största utgiften som kan gå på 20-25 000 kronor att driva, och sen är det fjällräddare som kostar, övrig utrustning och annat.
Han fortsätter.
– Kostnaderna blir ganska höga. Bedömningar görs hela tiden för varje uppdrag och tillsammans med regionen som också har helikoptrar kan vi effektivisera arbetet. Det är ju inga konstigheter med att det kostar skattepengar och att polisen får öppna portmonnän för det handlar om liv, men det är klart att i och med ökningen vi har sett så far det iväg.
Hur länge kan en insats pågå med hjälp av helikopter?
– Där också varierar det kraftigt. Ibland kan den behöva vara uppe i någon timme och ibland hur länge som helst. På ett "normaljobb" snackar vi om två timmars flygning ungefär, men allt beror på hur långt det är att flyga fram, hur länge själva insatsen tar och sen hur länge det tar att flyga till den bestämda platsen för avlämning, då till antingen sjukvård eller annnan personal på marken.
Både Sarek nationalpark och Kebnekaise har upplevt en högre grad med vandrare i nöd under sommarmånaderna.
Vilka brister ser ni bland vandrare som räddas?
– Det är många, men ofta handlar det om hur förberedd man är för att klara sig ifall turen inte går som planerat. Till exempel ha med sig nog med ombyten, mat och vatten. Sen har vi sett att en del inte klär sig rätt. Det var ett gäng som skulle upp på Kebne och de hade liksom träningsshorts och dåliga skor på sig.
– Det kan hända vem som helst att man trampar fel och stukar en fot eller vad man nu gör. En del missbedömer också svårighetsgraden av att utföra en sådan här bestigning som Kebne, och om man har inte koll på väderomslagen som kan ske där uppe kan man hamna illa till.
Vad tror du gör att en del dyker upp så oförberedda?
– Det är svårt att säga men jag kan tänka mig att sociala medier har något med det att göra. Ungdomarna vi hämtade på Kebne sa själva att de hade sett något på TikTok och hade tänkte att det skulle vara hur lätt som helst. Sen hade de bara kört på utan att vila.
Vad gör ni löpande för att hela tiden bli bättre på dessa typer av uppdrag?
– Fjällräddningen är både välutrustad, välutbildad och alltid på hugget och samarbetet med andra aktörer fungerar väldigt väl. Sen utöver att redan ha väldigt bra kompetenser och kvalitet i vårt arbete genomför vi årligen olika utbildningar för att ytterligare stärka vår beredskap. Förutom detta jobbar vi hela tiden med att ersätta utrustning regelbundet som antingen blivit gammal eller sliten under insatser.