Videon är inte längre tillgänglig
Thomas Jaenson är professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet. Nu är han på väg ut till öarna i Haparandas skärgård för att leta efter den nya arten fästingar som har kommit till Sverige. Han har letat efter bevis för att taigafästingar finns i landet i över tjugo år sedan han upptäckte ett första exemplar 1992.
– Då hittade jag en taigafästing på ön Stora Fjäderägg utanför Umeå. Det var en blodfylld nymf som satt på en lövsångare. Det var det enda fyndet i Sverige fram till 2015 när vi hittade fästingar här i Norrbotten, säger han.
Läs mer: Smittskyddsläkaren om Taigafästingen
Läs mer: TT:s intervju med Thomas Jaenson
Till skillnad från våra vanliga typer av fästingar har taigafästingen bara hittats i norra delarna av landet. Arten klarar av kyla bättre än inhemska arter och har kommit från Finland och Ryssland. De kan skapa problem genom att de bär på en annan typ av TBE-virus än vad som tidigare har funnits här. Men Thomas Jaenson vill inte måla upp ett skräckscenario.
– I Sverige drabbas ungefär 200 till 300 människor av TBE. Det är ett fåtal människor som har fått borrelia i Norrbotten men inget fall av TBE genom kontakt med fästingar. Jag tycker inte att vi ska överdriva de här nyheterna, säger han.
För att komma ut till öarna får Thomas Jaenson hjälp av Kaj Rundgren som är skeppare och vildmarksguide. Han känner till området väl och var också med när de första fynden gjorde i fjol.
– Thomas blev tipsad om att jag hade stor kännedom om skärgården. Eftersom jag jagar mycket tänker jag på hur djuren rör på sig. Och djur som till exempel älgar blir sedan värddjur för fästingarna, säger han.
För att ta sig runt mellan öarna har de en motorbåt som måste fyllas med fångstutrustning. Förra gången de besökte öarna fångade de ett hundratal fästingar. Målet för den här resan är ungefär tusen individer och de infångade fästingarna läggs i alkoholfyllda provrör så att de sedan kan undersökas i Uppsala och Linköping
– Vi släpar ett tyg längs med marken i kanske femtio meter och ser om några fästingar fastnar. Sedan registrerar vi var fästingarna är hittade och markerar platsen med gps, säger Kaj Rundgren.
För att kunna visa att fästingarna faktiskt bär på TBE-virus behöver Thomas Jaenson fånga in tusentals individer. Eftersom TBE är så pass ovanligt bland fästingar blir det också väldigt sällan som en fästing smittar en människa.
– Om jag inte får tillräckligt många så kommer jag tillbaka. Helst vill vi ha tusen från en plats och tusen från en annan. Det är inte så intressant att se om en infektion finns på bara en plats, säger han.