Över 30 samebyar behöver katastrofstöd

I stora delar av Norrbotten är renbetet hotat eller redan låst. Det är det omväxlande milda och kalla vädret som har gjort läget akut för många renägare.

Foto: Roland S Lundström

NORRBOTTEN2014-01-14 07:01

I fjol ansökte 13 av totalt 51 samebyar om katastrofstöd från Sametinget. En längre period av töväder följt av fallande temperaturer har den här vintern ställt till det för renägarna.

– Det har kommit in över 30 ansökningar redan, det ser väldigt illa ut, säger sametingets informatör Marie Enoksson.

Stora områden i Västerbotten, Norrbottens kustland och även Jämtland har problem. I går började Sametingets rennäringskonsulent Sören Långberg arbetet med betesöversyn i Västerbotten. Kollegan Kristina Hotti börjar i Norrbotten i dag. Sören Långberg tror att det kommer att komma ännu fler ansökningar om stöd.

– Men med det här kalla vädret kommer det att öka på, säger han.

Kalix sameby är en av många samebyar som anmält att betet är dåligt och är i behov av stöd.

– Egentligen är det katastrofläge, vi har anmält att vi har ett helt låst läge, vi har startat nödbete på vissa platser, säger ordförande Gunnar Johansson.

Han säger att det är mycket ovanligt att det är problem så här tidigt.

– Så här dåligt så här tidigt har det inte varit på länge. Det är is ända ned på marken. Som jag ser det är det ingen väderlek som kan ändra på det här, det är för fruset. På en del platser går det knappt att gräva sig igenom med spade, säger Gunnar Johansson.

– Det är inte bara vi som har problem, det är många andra. Vad jag har hört är det problem i hela kustlandet, säger han.

Han berättar att man just nu utfodrar renarna på sju olika platser och kör ut foder tre gånger per vecka.

– Men vi behöver nog ha fler, runt tolv-tretton stycken sådana plaster.

Sören Långberg beräknar att den pågående betessynen kommer att vara färdig nästa vecka.

– Det är stora geografiska områden i år. Vi ser att byar som inte har sökt tidigare i år har gjort det. Nu när kylan går ned behövs det mer energi för renarna. Det är ett svårhanterligt problem, säger han.

Gunnar Johansson är liksom många andra renägare orolig för hur vintern kommer att utveckla sig och hur renarna ska klara sig fram till slutet av april.

– Rennäringen är ju en krisbransch, hela tiden. Utfodringen och hanteringen, det kommer att kosta.

Vad händer om det blir ännu en sådan här vinter?

– Oj, jag vet inte. Det är ännu för tidigt att säga.

FAKTA: Katastrofskadeskydd

I Sametingets anslag "Främjande av rennäringen" finns visst utrymme för katastrofstöd. Det delas ut till områden med låst vinterbete. Vid mer extrema situationer kan extra medel begäras av regeringen.

Sametinget behandlar samebyarnas ansökningar om medel. Det går att få hälften av kostnaderna för foder, lav eller ensilage betalada.

För att få stöd krävs att betesförhållandena bedöms medföra ett utfodringsbehov i minst 60 dagar. Stöd kan även ges för transporter av foder till upplagsplatser.

Källa: Sametinget

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!