"Mikrofinans-floppen – hur svenska kyrkor förlorade 300 miljoner i Afrika" är Sidas magasin Omvärldens granskning av Mikrofinanshuset, där privatpersoner och svenska kyrkor satsat pengar som skulle gå till Afrika via en rad svenska investmentbolag i Uppsala.
Ett projekt, Jamii Bora, skulle ge 2 000 hus till fattiga sluminnevånare i Kenya. Resultatet har blivit 850 bostäder utan tomträtt, vilket innebär att husen inte går att sälja.
Granskningen visar att alla de svenska bolagen nu saknar pengar. De har redovisat förluster varje år, de senaste tre åren sammanlagt 136 miljoner.
Omvärlden skriver att de svenska bolagen totalt haft kostnader på 100 miljoner kronor, alltså en tredjedel av den insamlade summan och pengar som aldrig nått Afrika.
För tio år sedan fanns en utbredd uppfattning att mikrokrediter var ett av de mest effektiva instrumenten för att bekämpa fattigdom.
Ur Omvärldens granskning:
"Kapital strömmade in. Ännu hade kritiken mot ockerräntor, att fattiga löper hög risk att hamna i skuldfällor och att mikrolån ibland kan liknas vid sms-lån, inte vuxit sig stark. År 2010 ville de flesta utvecklingsfinansiärer resa med på mikrofinanståget mot framtiden."
2017 hade den skakiga resan nått sitt slut, i alla fall för kyrkan i Sverige och konkurs undgicks genom att de största långivarna, bland annat Luleå stift, omvandlade lån till aktier.
Nu har beslut fattats att avveckla Jamii Bora-gruppen. Det innebär att kyrkan säljer bankaktierna och det Kenyanska bolaget som äger bostäderna.