Olycksrisk större på kalla jobb

Arbete i kyla påverkar kroppen på flera olika sätt. Bland annat blir vi fumligare och det leder till att olycksrisken på kalla arbetsplatser ökar.

Rätt kläder. Det gäller att klä sig varmt och att ta pauser för att värma sig när det blir alltför kallt ute på byggarbetsplatsen.

Rätt kläder. Det gäller att klä sig varmt och att ta pauser för att värma sig när det blir alltför kallt ute på byggarbetsplatsen.

Foto: Mattias Forsberg

Norrbotten2016-01-07 06:00

Trots sträng kyla stannar inte samhället av. Det är många yrkesgrupper vars arbete påverkas av utomhustemperaturen. Det kan handla om byggnadsarbetare, skogsarbetare, poliser, militärer, järnvägsarbetare och inom renskötseln, för att nämna några.

I arbetsmiljölagen finns vissa regler och riktlinjer som gäller arbetsgivarens riskbedömningar vid arbete i kyla. Vad som däremot saknas är fasta gränser för när det är för kallt för att arbeta.

I stället gör man hela tiden bedömningar från fall till fall. Arbetsgivaren måste följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Det finns inga regler egentligen som säger att man vid en viss temperatur ska avbryta arbetet. Det är helt enkelt så att man får göra en bedömning från fall till fall. Exempelvis kan vind och luftfuktighet vara avgörande, säger Elisabeth Åkerlund, enhetschef på Arbetsmiljöverket region nord.

Tittar man däremot på arbete inomhus eller arbete som, på grund av krav på livsmedelshygien, måste utföras i kyla så finns det regler för vilka temperaturer som gäller.

Köldexperten Anders Linné har tillsammans med sin kollega Ulla Juntti tagit fram en mätmetod som analyserar kroppens temperatur, blodtrycket och pulsen under kalla förhållanden. Testet som görs innebär att man får en bild av vilka områden på kroppen som är känsliga för nedkylning.

– Det är som ett hörsel- och syntest. Jag tog fram det för att soldaterna skulle kunna testas för frysskador, skador de hade redan innan de ryckte in, säger Anders Linné, köldexpert.

Rökning och snusning försämrar cirkulationen i de små blodkärlen i exempelvis fingrar och tår. Motoriken försämras därmed ytterligare.

– När vi har mätt så har det gjort upp till fyra graders skillnad på fingertopparna.

Även alkohol påverkar kroppens motmedel mot kyla, nämligen huttrandet som är till för att kroppen skall bibehålla värmen.

– Det öppnar alla kärlen och det upplever man som att man är varm men i stället är själva värmeförlusten än större.

Det är framförallt när finmotoriken i fingrarna försämras som olycksrisken ökar. En sänkning av kroppstemperaturen gör dig dessutom mindre alert.

– Vi blir fumligare, det har oftast att göra med fingrarna. Sedan hänger du inte riktigt med, du blir helt enkelt lite dummare. Därför sker fler olyckor när man fryser, säger Anders Linné.

Det finns många saker att tänka på vid arbete i kyla och enligt Anders Linné behöver forskningen på hur kroppen påverkas av kylan också utökas.

– Det finns ingen hälsoprofil där de frågar om du har köldrelaterade skador. Om ingen frågar, då får man ingen statistik och ingen utökad kunskap.

0980-831 25

Så påverkar kylan människokroppen

Det händer mer i kroppen än att vi bara upplever oss frusna när det är kallt. Kylan påverkar förstås kroppen genom det uppenbara – förfrysningsskador.

Kylan kan också leda till att kärlkramp i hjärtat förvärras eller att kärlkramp drabbar till exempel fingrar.

Risken för bland annat luftvägsinfektioner, inflammation i öron och urinvägar ökar, liksom risken att drabbas av en influensa.

De personer som lider av sjukdomar som astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, kan dessutom få ett förvärrat sjukdomstillstånd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!