Ny våg av harpest kan vara på gång

Svenska Jägareförbundet ber allmänheten hjälpa till att kartlägga harpest – efter att bilder på döda harar i Norrbotten har börjat florera på sociala medier.

Svenska Jägareförbundet vill ha allmänhetens hjälp till att kartlägga harpesten i Norrbotten.

Svenska Jägareförbundet vill ha allmänhetens hjälp till att kartlägga harpesten i Norrbotten.

Foto: Kurt Engström

Norrbotten2020-08-03 14:38

Harpest är en bakteriesjukdom som drabbar vilda djur, främst harar och gnagare. Men sjukdomen kan även drabba människor och förra året drabbades rekordmånga. Totalt insjuknade 1 048 människor och av de var 60 i Norrbotten.

Ett tecken på ett utbrott av sjukdomen är döda harar och Niklas Lundberg, jaktvårdskonsulent hos Jägareförbundet Norrbotten, berättar att det har börjat florera uppgifter samt bilder på döda harar på sociala medier. De uppmanar därför alla att skicka in döda harar till Statens veterinärmedicinska anstalt för analys.

– Vi vet inte om det är ett utbrott. Men istället för att man för ett resonemang med massa frågetecken på sociala medier gick vi återigen ut med att om man hittar döda djur i naturen, och det är främst jägare som gör det, att man skickar in de till Statens veterinärmedicinska anstalt.

Han förklarar att det är viktigt eftersom ett dött vilt djur kan berätta mycket om vad som sker i naturen.

– Vi kan fånga upp ett okänt sjukdomsförlopp och vi kan fånga upp miljögifter som gör att vilda djur dör. Sedan när det gäller harpest kan den spridas, den sprids via stickmyggor och inget annat, och vara en fara för människor. Det är väldigt viktigt för sjukvården och samhället att man får kännedom om att det är ett utbrott.

Förbundet kan även hjälpa till om en inte har möjlighet att ta hand om en död hare om det är i närheten av Luleå.

– Men vi har inte möjligheten att rycka ut längre sträckor, säger Lundberg.

Harpest i Norrbotten

Statistik över hur många invånare i Norrbotten (och totalt i Sverige) som har smittats av harpest de senaste åren.

Hittills under 2020: 1 (22)

2019: 60 (1 048)

2018: 3 (107)

2017: 2 (87)

2016: 6 (134)

2015: 404 (859)

2014: 4 (150)

2013: 14 (114)

2012: 205 (590)

2011: 31 (349)

2010: 5 (484)

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!