Väl känt är att LKAB:s trafik till Narvik har stor betydelse för samhället vid fjorden. Mindre känt är att det sedan 1993 fraktas gods mellan Oslo och Narvik i allt större mängder.
Nio av tio matkassar som säljs i Nordnorge innehåller varor som fraktats med tåg. Returgodset består av 200.000 ton fisk per år.
Trängseln på spåret ökar. Trafikverket har inlett ett arbete med en järnvägsplan för dubbelspår på svenska sidan. Ett sådant bedöms nödvändigt även på norska delen.
Ofotbanealliansen är en lobbygrupp med säte i Narvik som verkar för en utbyggnad. Åsunn Lyngedal är projektledare för organisationen som har en rad tunga aktörer bakom sig. Bland annat LKAB, godsbolagen Cargonet och Cargolink samt fylkeskommunerna, "länsstyrelserna", Nordland och Troms.
– Förståelsen är stor för bättre kapacitet gällande Ofotbanen i Norge, att det inte bara handlar om svensk malm utan också om norska behov, säger Åsunn Lyngedal. I dag förlorar järnvägen marknad till långtradare eftersom det är så mycket trafik på Malmbanan och Ofotbanen att punktligheten för godstågen som kommer från Oslo är dålig.
När Malmbanan byggdes vid sekelskiftet var det en djärv utmaning. Att bygga nytt spår i dag blir också en prövning, men helt möjlig med dagens teknik.
I den förstudie som gjorts förutsätts användning av gamla spåret. Det nya löper parallellt från Narvik till Katterat. 7-8 tunnlar byggs. Efter Katterat pekar ett alternativ ut en lösning där en enkelspårig tunnel går mot nordost och kommer ut nära Vassijaure. Tunneln blir 7,8-12,7 kilometer lång och går rakt genom det massiva fjällområdet.
Norska satsningen kostar 9,7 miljarder kronor, nedbantad från 16 miljarder genom att gamla spåret inte uppgraderas från 30 tons bärighet till nya spårets 40 ton.
Nu hastar det. Anslag till dubbelspår måste in i norska nationella transportplanen för 2018-2027 med hänsyn till att kapaciteten på banan är nära att slå i taket. Jernbaneverket arbetar med ett förslag.
– Vårt mål är att Norge ska ha råd att bygga dubbelspår under 2018-2027, understryker Åsunn Lyngedal.
Enligt en idé för finansiering i Trafikverkets och Jernbaneverkets gemensamma utredning kan kostnaderna för norska sträckan delas mellan stat och näringsliv. Mest malmtrafiken.
Åsunn Lyngedal tror att den lösningen är en förutsättning för ett norskt bygge. Och att LKAB vet det.
– Snart är det nog tid att de visar hur viktigt projektet är för dem.