– Det är ju en del av de nordliga skogarnas ekologi och livscykel då det sker en skogsbrand och naturen får läka skogen efteråt. Man kallar det för naturlig succession, berättar Frédéric Forsmark vid länsstyrelsens naturskyddsenhet.
Länsstyrelsen har tagit beslut om sju nya naturreservat i Norrbotten. Det handlar om urgamla skogar, brandhärjade skogar där hackspettarna trivs, artrika våtmarker och raviner med ovanlig växtlighet.
– När områden blir reservat innebär det att de är säkrade och skyddade enligt lag. Man får inte hugga ner skog i dem och därför betalar vi ut ersättning till markägaren för att täcka förlusten.
Syftet är att bevara värdefull natur och bidra till en hållbar utveckling. Reservaten ska också vara en tillgång för friluftslivet.
– Allemansrätten gäller fortfarande i de skyddade områdena. Man får tälta, plocka bär, jaga och fiska med undantag för i nationalparkerna där särskilda regler gäller för jakt och fiske.
Efter den stora skogsbranden i Bodträskfors 2006 har den mesta skogen avverkats. Men på Klusåberget står den kvar orörd på ett ungefär två kvadratkilometer stort område som länsstyrelsen har inventerat och löst in från Sveaskog.
– Att den gamla skogen brinner är en naturlig störning och en del av skogens livscykel. Det är viktigt att bevara sådana områden, där man låter naturen komma tillbaka på egen hand och i sin egen takt.
Förr i tiden brann det mycket mer än idag, berättar Frédéric Forsmark. Det var först i slutet av 1800-talet när skogen fick ett ekonomiskt värde som man började släcka skogsbränder i större utsträckning. Det mesta av skogen på Klusåberget har dött, men en del har klarat sig. På toppen av berget finns en brant med gammal hällmarksskog och knotiga, gamla tallar.
– Man kan se det branta berget som är alldeles grått där hällarna och stenen har kommit fram om man kör på väg 97 på andra sidan av älven.
Paradoxalt nog är det inte bara dåligt för djurlivet när skog brinner.
– Vi har observerat ovanligt många hackspettar i området, av flera olika arter. De lever ju av vedinsekter och när träd dör blir de angripna av olika vedlevande skalbaggar, till exempel barkborrar. De lägger sina ägg som sedan blir larver under barken. Hackspettarna hackar fram dem och äter dem.
Och så småningom kommer naturen att läka skogen, även om det tar tid, uppskattningsvis mellan femtio och hundra år.
– Det fina är att den skog som växer upp efter branden är helt naturlig och kommer med tiden att bli en urskog om den får stå orörd.
Det andra nya naturreservatet i Boden är Abborrtjärnbergshuvudet. Även där handlar det om skog som har brunnit, men det var betydligt längre sedan.
– Vi kallar det för en brandpräglad tallskog, där man tydligt ser att det har brunnit upprepade gånger tidigare. Senaste branden var för 150 år sedan.
Hur syns det?
– I en sådan gammelskog växer tallar som är flera hundra år gamla. De kan överleva flera skogsbränder men får ofta ärr längst ner där barken har dött. När trädet försöker läka såren bildas det valkar i stammen som kallas brandljud.
Nya naturreservat bildas varje år, berättar han.
– Vi brukar ha två till tre beslutsomgångar per år, då vi samlar ihop och fattar beslut om flera områden samtidigt.
Ungefär en fjärdedel av länet någon typ av formellt skydd. De största områden finns i fjällen - Sarek och Padjelanta nationalparker är exempel på mycket stora, skyddade områden.