Renmarkskommittén arbetar på ett förslag på tillfällig lagstiftning om småviltsjakt och fiske tills utredningen av en ny renskötsellag ska vara klar i maj 2025. Nästa år, senast 31 augusti, ska ett delbetänkande redovisas för regeringen och det ska handla om vilka samebyar som genom urminnes hävd har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske på statens mark.
Kommitténs direktiv ändrades i år så att hänsyn ska tas inte bara till samiska rättigheter utan även till den övriga befolkningens kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska, samt näringsliv som skogsbruk och turism.
Nu har Jägareförbundet, Sportfiskarna och Lantbrukarnas riksförbund, med sammanlagt över en halv miljon medlemmar, begärt att regeringen gör om hela direktivet och skjuter upp lagförslaget tills utredningen är klar 2025. De hävdar att sekretariatet gått bakom ryggen på expertgruppen och den 21 november behandlat lagförslag med sakkunniggrupp och politiker.
– Att ett lagförslag behandlas innan riksdagens uttalande om att hänsyn ska tas till andra gruppers rättigheter är tillgodosett är anmärkningsvärt. Att utredaren och sekretariatet dessutom genomför arbetet utan expertgruppens insyn är inget vi kan acceptera och något som riskerar att kraftigt begränsa utredningens fortsatta möjligheter och resultat, säger Daniel Widman, ordförande i Jägareförbundet Norrbotten.
Mattias Karlsson (M) blev partiets gruppledare i riksdagen och har hoppat av, men två ledamöter i kommittén är från Norrbotten: Emilia Töyrä (S) och Linda Modig (C). Emilia Töyrä säger att hon har träffat Jägareförbundet och inte delar deras bild av vad som hänt. De har inte tagit ställning till något lagförslag utan diskuterat tre olika utkast.
– Inget av dem är klart utan det är för att ha något att prata om, så har vi även gjort tidigare under utredningens gång. Det är svårt att komma framåt om man inte har dokument att diskutera kring så där förstår jag inte riktigt oron, säger hon.
Emilia Töyrä tycker tvärtom att utredningen är ovanligt transparent jämfört med hur statliga utredningar brukar se ut, att det brukar vara först när förslaget går ut på remiss som övriga brukar få inkomma med synpunkter.
– Vi har valt att arbeta på ett annat sätt i den här kommittén just för att det är så brännande frågor, och det kommer det säkert fortsätta vara även när vi kommer vidare till nästa delbetänkande. Det här är på något sätt en försmak av vad som komma skall. Det är otroligt känsliga frågor när det handlar om personers hela identitet, säger Emilia Töyrä.
Vad tänker du på då?
– Jägare kännetecknar sig som jägare, man har gjort det i generationer i sin familj och sin släkt. Det är inte bara något man gör några veckor på hösten när man jagar älg, utan ett förhållningssätt till hela ens fritid och allt som inte är det tråkiga jobbet. Det handlar om viltvård och vård om skogarna runtomkring oss, det är så fundamentalt och man upplever att det man tar för givet kanske kommer att riskeras över politiska beslut. Det är klart att det finns en oro.
Emilia Töyrä tror inte att ett skarpt förslag kommer ligga på bordet förrän tidigast till våren.
– Det kan bli ett av de här förslagen som kommittén ställer sig bakom, eller något helt annat som vi inte har på bordet. Det är bra att vara tydlig med att ingenting är skarpt, klart och processat.