Precis som på Spetsbergen går uppvärmningen av Norrbottens län mycket snabbare än i resten av världen, extra fort går det i norra Lappland.
– I Arktis är uppvärmningen ungefär dubbelt så snabb som den globala. Det märker vi av även här, en del av Sverige ligger ju i Arktis och där är det naturligtvis så att effekten är ännu starkare, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.
Konsekvenserna av en global uppvärmning som kanske inte låter så värst stor får extra stor påverkan på klimatet här i norr. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen till 2 eller helst 1,5 grad, men en halv grads skillnad skulle för vår del i praktiken betyda en grad, eller två-tre grader på vintern.
– Mer kännbarr är att snösäsongen blir kortare. En konsekvens av att det blir varmare är att den startar lite senare och slutar lite tidigare. Det kommer märkas i hela landet men framför allt i Norrbotten som har riktig vinter, säger Gustav Strandberg.
Klimatforskarnas beräkningar visar att Norrbotten med nuvarande utveckling kommer ha en årsmedeltemperatur som är 2-4 grader högre än idag, eller 4-6 grader varmare på vintern. För Luleå skulle det då, en mild vinter som denna, betyda att det knappast blir tal om någon isbana på älven. Hej då, holländska turister.
– Det är ganska mycket, då flyttar man några klimatzoner söderut ner till norra Värmland eller södra Dalarna ungefär, säger klimatforskaren.
Snögränsen klättrar redan norrut och på platser i Mellansverige kan en liten uppvärmning innebära att man går från minus till plus på vintern. Kanske blir det ingen snö alls där. Snötäcket hinner inte heller byggas på lika länge så vårfloden kommer tidigare och får en lägre topp vid islossningen. Å andra sidan kan snösmältning och regn på vintern ge högre vattenflöden då.
På Spetsbergen har klimatförändringar lett till att vintrarna med regn på snö som ger låst renbete nu kommer varje år. I Norrbotten upplever renskötare i många samebyar samma problem. Renarna drabbas av hårdare vintrar och det blir mer stödutfodring. Renarna är idag runt 20 000 färre (totalt runt 120 000) än i slutet av 80-talet och om krisvintrarna skulle leda till att hjordarna blir ännu mindre kan det i sin tur orsaka att de öppna fjällvidderna, där trädgränsen klättrar uppåt, växer igen mer, enligt en rapport från länsstyrelsen.
Något annat som verkligen kan få en norrbottning att börja drömma mardrömmar är att snögarantin kan vara hotad framåt slutet av seklet. Det är inte lika mysigt att grilla i en slaskgrop, men många norrbottningars favoritårstid, vårvintern, är i fara om snösäsongen blir så kort att smältningen börjar innan vårsolen hunnit titta fram på allvar.
– Det är helt klart en risk och det beror ju på hur mycket snösäsongen förkortas, alltså hur varmt det blir. Om hundra år kan man tänka sig att snösäsongen blivit så pass förkortad att vi har snösmältningen tidigare, det är en naturlig konsekvens, säger klimatforskaren.
Vad kan vi göra för att stoppa det här?
– Det enkla svaret är att hur stor klimatförändringen blir beror på hur stora utsläppen av växthusgaserna blir. Vi vet inte riktigt hur stor förändring det kommer bli, för hur mycket utsläpp vi har beror på oss själva. Men det betyder också att vi har en stor chans att påverka det här själva.